Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mest groteska, jag upplefvat i samband med
litteratur och teater. Bristen på förstående af styckets
anda och mening var stor på scenen, men den
var ändå större i salongen, och med sydländsk
liflighet gaf man sina känslor af harm, ogillande
och munterhet luft. Det hela artade sig till en
skandal; så snart den olycklige Qregers visade
sig på scenen mottogs han med ett mycket
natur-troget och con amore utfördt snattrande från hela
salongen. Så kom som en kall dusch öfver den
uppjagade munterheten Hedvigs död. Skrattet dog
bort, en dof förstämning bredde sig i stället, det
föreföll som man skämdes. Ridån föll under
tystnad, och under tystnad aflägsnades stycket åter
från repertoaren.
Sedan dess ha många Ibsendramer spelats i
Italien, i regel dock utan någon större scenisk
framgång. Det är karaktäristiskt att »Gengangere»
väl är det stycke, som är bäst kändt där nere
och oftast nämnes i samband med Ibsens namn.
Och på den unga italienska litteraturen har det
moderna dramats stormästare utöfvat ett
visserligen splittradt men på sina håll ganska
djupgående inflytande.
Bland de moderna italienska dramaturgerna,
som i väsentlig mån utbildat sig i hans skola, intar
Butti ett framstående rum. Han sysselsätter sig
gärna med de stora etiska, i främsta rummet
religiösa problemen; hans välbyggda, något tunga
dramer gifva med sin intensiva själsskildring, klara
karaktäristik och fasta gestaltning af typerna en
god bild af det som rör sig på djupet i det mo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
