Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IV.
»Phédre» och »Poil de Carotte».
30 mars.
På torsdagen afslutades Suzanne Després’
gästspel å k. teatern med »Phédre» och »Poil de
Carotte», ett ganska osammanhängande program,
afsedt att låta skådespelerskan visa sig i tvenne
så olikartade uppgifter som möjligt. I »Phédre»
gaf hon ett prof på hur väl hon behärskar den
klassiska skolning, som på fransk teater är
oundgänglig, men som, naturligt nog, endast ett fåtal
lyckas omsmälta till personlig konst. Hennes
Phédre var en storstilad skapelse, med ödesdraget
starkt betonadt och med en utprägladt heroisk
läggning. I detta syfte forcerades stämman
stundom öfver höfvan; den passade i sin sträfva
nasalklang för öfrigt förträffligt till gestalten.
Diktionen var, såvidt en främling kan döma om sådant,
mönstervärdt klar och ren; plastiken stor och enkel.
I »Poil de Carotte» var den tragiska masken
förbytt till en lustig gossfysionomi med uppnäsa
och stora, brådmoget forskande och bedröfvade
ögon. Den lilla enaktaren ger en ganska fin och
älskvärd skildring af ett hemmets styfbarn, som
för litet värme tinar upp och ger sig i barnslig
förtroendefullhet. Hufvudrollen spelades med små
medel, i början nästan väl onyanseradt, af m:me
Després; i scenen med fadern, den väsentliga i
stycket, gåfvo hon och hennes medspelande, M.
Lugné-Poé, kanske det finaste och bäst genom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
