Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Nej!» svarade hon ifrigt förnekande, men
satt därefter en lång stund tankfull, liksom
eftersinnande.
Han märkte det, och det drog en skugga
öfver hans ansikte.
»Hvad jag menade var egentligen det,» sade
han, i början talande med en viss olust, »att
känslan af alla åsikters villkorlighet kan medföra
en håglöshet att föra fram sin egen, kämpa för
den. Man kan nog vara öfvertygad, men då
man ser en annan med lika mycken öfvertygelse
förfäkta en alldeles% motsatt åsikt och inser hur
han med sina förutsättningar helt naturligt
kommit till den, så förlorar man lätt den där starka
eller kanske blinda tron, som drifver en att trots
allt föra fram sin sak.»
»Men jag trodde, att just det betraktade ni
som ett önskningsmål.»
»Nej, nej,» af bröt han ifrigt, »jag vill visst
att åsikterna skola bryta sig med hvarandra —
mycket, mycket mera än hvad nu är fallet, men
striden skall vara jämnare, ädlare, och den skall
aldrig få urarta till en personlig fientlighet.
Och för att komma därhän, tror jag att vi måste
lära att förstå hvarandra bättre än nu, om det
också i början skulle verka nedslående på oss.
Jag tror att den svaghet, som jag talade om, är
öfvergående, och det kan kanske vara nyttigt,
att kunna tiga ibland också.»
Han var tyst en stund och fortsatte så;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
