Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem, att de hejdade sig. Trädgården var det
icke tillåtet att skämta med.
Plötsligt fingo de höra snabtn steg ofvanför
sig. Ett fönster slog hårdt igen och hakar lades
på med eftertryck.
»Herre gud, mitt fönster stod ju öppet 1»
utbrast Agnes, »nu blir väl mamsell Karlsson
aldrig god på mig igen.»
Stegen där uppe hördes fortsätta från fönster
till fönster, sa dogo de bort, men kommo efter
en stund tillbaka i trappan. Dörren öppnades
och hushållerskan, mamsell Karlsson, kom in, blek,
på samma gång rädd och ond. Utan att säga
ett ord gick hon från fönster till fönster och
kände på hakarna, hela tiden undvikande att se
på Agnes. De beto sig i läpparna och tordes
icke se på hvarandra.
»Det var ett förfärligt väder, mamsell
Karlsson,» sade slutligen Bode.
»Ja, det är en guds lycka att . ..» en blixt
afbröt henne, så stark att hon i förskräckelsen
sjönk ned på en stol, och satt där orörlig tills
dundret var förbi. Då rusade hon upp igen och
fortsatte sin fönsterinspektion genom rummen på
nedra botten.
Då hon väl var borta brast det löst. Elsa
och Agnes i synnerhet smittade hvarandra gång
på gång; så snart någon af dem ville sluta,
började den andra på nytt, och så skrattade de i
korus. Agnes var fullkomligt som ett barn, det
lyste en munterhet i hennes ögon, som förlänade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
