Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hela mitt lif har jag bara samlat, och allt hvad
jag samlat har runnit bort mellan fingrarna på
mig och inte en gång lämnat en verklig saknad
kvar; och nu går jag bort så fattig, så förfärligt
fattig.»
»Det dog för en tid sedan en gammal gubbe
här i trakten. Då han var ung köpte han en
jordbit, som var rama vildmarken, en stenbacke
och litet kärrmark. Jag for där förbi här om
dagen, kärret var nu en vacker äng och
stenbacken en trädgård, träden som han själf
planterat reste sig öfver hustaket, och i toppen på
ett af de högsta satt en liten parfvel och plockade
körsbär; det var hans sonson. Då tänkte jag
för mig själf: han fick en vacker död! Men
när jag är död, — hvad lämnar jag åt de lefvande,
hvad skall påminna dem om mig? Intet, intet!»
Han sjönk ihop som i en snyftning.
»Men dina blommor, morbror, glömmer
du dem?»
»Blommor, som skola vissna i höst, och när
jag är borta växer gräset öfver rabatterna. Det
var ju litet lek bara, det var för sent, jag
hann icke.»
»Men rosorna som du planterade, dina
vackra rosor?» sade Henrik, följande den gamles
tankar, men omedvetet belysande dem från sin
ungdom.
Bode såg upp och det föll en ljusning öfver
hans ansikte.
/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
