Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han reste sig upp och gick mot dörren.
»Nej, nej, vänta!» ropade Kristian Bode,
sprang hastigt upp ur sängen, svepte en nattrock
om sig, och hann honom i dörren.
»Jag försäkrar dig,» sade han med förändrad,
allvarlig ton, »jag unnar dig det gärna, låt det
inte längre vara något groll emellan oss. Se
här,» han sträckte ut sin hand emot honom,
^lycka till!»
Henrik hade vändt sig om, slagen af den
ovanligt varma klangen i den andres röst. Men
då han fattade meningen, bleknade han lätt och
kände själf att hans blick förrådde honom.
Kristian Bode fick ett öfverraskadt, frågande
uttryck i ögonen, lät handen sjunka och vände
sig med en hastig rörelse af finkänslighet bort.
Han gick ett slag öfver golfvet, besvärad, utan
att veta, hvad han skulle säga. Då han åter
vände sig om, hade Henrik gått.
Med en långdragen hvissling satte han sig
ned i sängen, tog tag i ett klädesplagg, men
satt så orörlig hållande det i handen.
»Åhå! är det på det viset, skulle han ha
lidit skeppsbrott på samma klippa? Stackars
gosse! > tänkte han med en viss tillfredsställelse
öfver att hafva fått en olyckskamrat. Och likväl
hade hans crd till Henrik nyss kommit från
hjärtat, varit så uppriktiga som något kunde
vara hos hans lättrörda, men aldrig synnerligt
djupt kännande natur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
