Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men då deras ögon möttes, kom det ett bed’
jande uttryck i hennes blick. Det var en bön
söm betydde: jag är så lycklig, jag rår inte för
det, förlåt mig! .
Han såg bönen, men hans kärlek uppfyllde
i denna stund så allsmäktigt hans sinne, att han
tolkade den efter dess fordran. Han uppfattade
blott, att hon hade ställt en bön till honom, en
bön i stället för detta främmande trots, — det
syntes honom nästan detsamma som kärlek.
Han vågade icke säga någonting, han kände,
att hans ord skulle blifva ett stammande utbrott.
Han lade åter sin arm omkring henne och
dansade ut.
Denna gång dansade han endast ett hvarf,
stannade helt nära dörren, bugade sig utan att
se på henne och gick hastigt ut.
Han trängde sig fram genom skaran, som
stod därutanför, gick bortåt en folktom gång i
planteringen, såg en bänk som låg i mörker och
satte sig där.
Han var fortfarande endast uppfylld af den
tanken, att hon hade bedt honom om något,
frågade sig icke om hvad, var rädd för att tänka,
för att icke hans lycka skulle visa sig bedräglig.
Han satt där i en lycklig själsfrånvaro, i en
fullständig glömska om allt annat än detta enda
medvetande, att hennes blick hade hvilat i hans
med en bön.
Han visste icke, om han satt där länge,
då och då gick ett par förbi honom, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
