Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Från början till slut bygger folkhögskolan på
frivillighetens grund. Att öfverhufvud taget en ung man eller
kvinna vill komma, vill söka sig mera ljus öfver lifvet är
den bästa inträdesansökningen, det bästa beviset på inre
mogenhet. Ty den som törstar må man gifva att dricka,
men hvarför tvinga vatten i den, som icke har någon törst
att släcka? De unga komma icke på kommando, hvarken
från föräldrar eller från någon lag om obligatorisk
skolgång, och just därför är det ganska visst, att de icke skulle
vilja underkasta sig någon inträdesexamen, i hvilken kanske
en yngling med godt minne, men med slapp vilja blefve
approherad, medan kanske en annan med god vilja,
brinnande af hunger och törst, blefve underkänd, därföre att
han glömt för mycket af hvad han som barn lärde i
folkskolan, men som han under det åt strängt kroppsarbete
vigda skedet, 14—18—21 år, icke haft tid och tillfälle att
vidmakthålla och uppfriska. En skola för vuxen ungdom
af den kroppsarbetande klassen må vara så anlagd, att en
yngling med god vilja må kunna slå sig fram och bemäktiga
sig en upplysning för och om lifvet, äfven om hufvudet är
mindre godt, ty för den förra bär man ansvar, men icke
för det senare.
Afgångsexamen brukas heller icke. Ty hvartill skulle
den väl egentligen tjäna? Man kan icke tvinga eleverna
att underkasta sig den; de hafva icke kommit till skolan
“för att taga examen“, icke för att efter slutad kurs välja
sig nya lefnadsbanor. Nej, måhända gå de till någon viss
fackskola, eller — och detta är regel — återvända de i all
stillhet till hemmets arbete, till det fäderneärfda yrket,
vanligen landtbruket, dit medtagande den större mognad,
de ökade insikter, den mera skärpta känslan af lifvets vikt
och värde, som de vunnit såsom en frukt af skolans arbete.
Tydligt är också, att med den olikhet, som råder i ålder,
förkunskaper och fattningsgåfvor, samt då undervisningen
alls icke åsyftat att genom läxor och förhör bibringa vissa
reglementerade lärobokskurser, en examen såsom kontroll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
