Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
folkhögskolans arbete eller underskatta dettas resultat. Ganska
många elever återvända ett andra år till folkhögskolan och
vid flera svenska folkhögskolor har en särskild andra års
lärokurs, en s. k. “landtmannaskola“, blifvit anordnad
hufvudsakligen med landtbruksämnen, men äfven ett och annat
humanistiskt ämne (t. ex. världshistoria och nationalekonomi)
ingår i programmet. Man må betänka, att man har att
göra med vuxen ungdom, “som redan lärt känna något af
lifvet och dess kraf, som börjat tänka själfständigt öfver
lifvet, som känner en trängtan, väl ännu oklar och
sväfvande, men ändå stark, att få material för och ledning
vid sitt tänkande, vinna vidsträcktare utsikt och se
sammanhanget i naturens och människolifvets företeelser“. (Hans
Emil Larsson.)
Jag vill påpeka tvenne högst betydande rörelser i det
svenska folklifvet, som båda vunnit stor utbredning och
fängslat icke minst många unga mäns och kvinnors intresse:
nykterhetsarbetet och den frireligiösa rörelsen. Jag uttalar
mig icke öfver dessa företeelser i och för sig, men påstår blott,
att de i stor skala väckt befolkningen upp ur dvala samt
gifvit en stöt framåt i ideell riktning, som bildat ett ofta
mycket godt underlag för folkhögskolans verksamhet och
hulpit henne i hennes ideella syfte, hvilket äfven så kan
uttryckas: hon vill — jag upprepar det än en gång — främja
samvetskultur och icke blott kunskapskultur. Ty har icke
det rent intellektuella öfverskattats, och har icke
intelligensens utbildning utan etisk-religiös ballast drifvit många
människor ur de rätta spåren? Dessa antydningar torde
förklara påståendet, att folkhögskolans korta lärokurs
verkligen kan gifva de unga en solid lifsbehållning.
Härmed är också i det väsentligaste en beskyllning
vederlagd, som ofta utslungats mot folkhögskolan: hon gör
eleverna halfbildade. Man kunde fråga: hvilken skola
meddelar helbildning? Styckeverk blir ju allt mänskligt verk.
Andligt högmod, för hög själfuppskattning prägla i regeln
icke folkhögskolans elever. De få ju inga betyg och titlar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
