Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och bannade, talade om helvetets eld och
Herrens straff —
Natanael.
Då blef det dödt och kallt inom dig och
du vände dig bort och gick.
Judas.
Nej, jag trotsade honom, — jag ensam, —
jag såg honom rätt i ansiktet och skrattade åt
honom.
Natanael.
Det gjorde du?
Judas (hviskande).
Men sedan dess förföljer han mig, — hans
ögon förfölja mig hvart jag går, — jag ser dem,
— de bränna mig! Och jag har ingen frid längre,
— jag hör röster som ropa mig — tyst, —
nu igen, — hör du icke — hvem är det, —
hvem ropar mig?
Natanael (för sig).
Se, — äfven han! Och många, många hår
jag sett! Är då icke tiden nära sin fullbordan ?
Judas.
Intet — blott tomma luften! Gif mig min
frid igen. Allt var så väl, jag hade mitt arbete
och var nöjd, begärde intet, önskade intet, —
blott att få lefva som jag gjorde! Och nu är
allt förbi! Mitt hufvud bultar och jag har som
eld i bröstet. Hvarför ser du på mig, — jag
vill dig intet, — jag vill blott ha min frid igen!
Jag vill hém, — hem till mitt arbete, — å, mitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
