Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— allt groft och oskönt stötte och sårade henne,
och hon var ytterst känslig för ett ovänligt
ord. Och derför skrämde modern henne;
kännande sig missförstådd, hårdt och orättvist
behandlad, slöt hon sig inom sig sjelf, undandrog
modern sitt förtroende och gaf de känslor,
som man nekade henne att öppet bekänna,
luft i ett hemligt, öfverspändt fantasilif.
Hon törstade efter ömhet och kärlek; hon
gret i ensamheten öfver moderns hårdhet, utan
att ana, att denna i djupet af sitt hjerta led
lika mycket som hon.
Och ju äldre hon blef, dess större blef
klyftan dem emellan.
Hon hade ett mycket godt läshufvud, i
skolan var hon alltid den främsta, och hennes
högsta nöje var att få fördjupa sig i en bok.
Men äfven denna njutning måste hon stjäla
sig till. Ty madam Rask kunde icke tänka
sig, hur man kunde hafva smak för en så dum,
onyttig sysselsättning, som att läsa. Och då
skolläraren, hvilkens gunstling Metta snart blef,
försökte förmå henne till att låta dottern följa
sin böjelse och studera, för att möjligen egna
sig åt lärarinnekallet, svarade hon ett tvärt
nej. Hennes dotter skulle blifva en duglig,
arbetsam menniska, en kvinna som en bra karl
kunde taga till sin hustru, och inte någon sådan
der närsynt odåga till mamsell, som, gud
förlåte henne, inte kunde diska af ett fat en gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>