Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRYTNINGAR.
HS
»Nej, hon lefver, det gick bättre än jag
vågade hoppas, men ... Nej, ni far inte gå in,»
afbröt doktorn sig och hejdade Karr, som gått
fram mot dörren.
Men denne sköt honom otåligt åt sidan.
»Jag vill se henne,» mumlade han mellan
tänderna.
»Men jag förbjuder er att gå in,» svarade
doktorn häftigt, och stälde sig i vägen för
honom än en gång. Det uppstod en kort
brottning, men Karr var den starkare och
doktorn förmådde icke fasthålla honom. Då släppte
han sitt tag och sade:
»Ni vill då ovilkorligen taga lifvet af henne;
i så fall är min närvaro här öfverflödig, mjuka
tjenarel»
Han tog några steg mot tamburdörren.
Då blef Karr med ens åter spak som ett lam.
»Nej, nej, gå inte,» bad han, »jag skall
göra allt hvad ni vill, bara hon inte dör!»
Doktorn ryckte otåligt på axlarne, men
stannade.
»Jag råder inte öfver lif och död. Men
det fins en möjlighet. Hufvudsaken är nu att
hon inte blir oroad, den minsta sinnesrörelse
kan medföra farliga följder. Se’n få vi se.
Kan jag få ett bud till apoteket?»
Karr hade andäktigt lyssnat till hans ord.
Nu följde han honom ut och afsände budet i
en feberaktig brådska. Då doktorn åter gick
Johannes Karr. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
