Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han drog upp rockkragen, stack händerna
djupt ned i fickorna och började gå, på måfå,
utan att göra klart för sig hvart eller i hvad
ändamål. Han mötte ett par försenade
vandrare, stannade och såg nyfiket efter dem, ända
tills de försvunnit. Han erfor en egendomlig*
känsla af sympati för dessa menniskor, en
gemenskap, som om han befunnit sig i hemligt
förstånd med dem. Derpå fortsatte han sin
väg, men försjönk allt mer i sig sjelf, så att
han icke hade något begrepp om, hvart han
kom. Det hela föreföll honom nästan som en
dröm, och ljudet af hans egna fotsteg på
gat-stenarne kom till hans öron som ett aflägset eko.
Då väcktes han ur sin sinnesfrånvaro
genom ljudet af ett skratt. Han fann sig stående
på en mörk gata, några steg framför sig
urskiljde han två kvinnogestalter; det var från
dem, som skrattet kom. Med ens mindes han,
att han en lång stund följt efter dem. Han
ville vända om och gå sin väg, men då de
åter satte sig i gång, följde han dem nästan
mekaniskt. Snart försvunno de i en portgång.
Han hörde porten falla igen, och stannade åter,
i det han andades djupt, blek af sinnesrörelse.
Men så öppnade han beslutsamt porten bch
gick in. Den föll igen efter honom, och han
befann sig i så djupt mörker, att han knappt
kunde se handen framför sig. Han lutade sig
mot väggen och torkade med rockärmen sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
