Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slutligen kom han ut på en öppen plats i skogen
och såg getterna samlade i en skock, nyfiket
stirrande på honom. Han spejade sig omkring; då
upptäckte han en gestalt, halft gömd bakom några
buskar. Han gick några steg åt sidan; där stod
den unga flickan. Hon stod med händerna tryckta
mot barmen, som flämtade efter språnget, hennes
blicker voro sänkta, blodet brände i hennes kinder.
Villehad kunde icke taga sina blickar ifrån henne;
hon syntes honom underbart vacker.
Då han icke närmade sig, såg hon slutligen
upp och deras blickar möttes. I hennes ögon såg
han först fruktan, så förvåning, så en barnslig
nyfikenhet. Han såg hur det så småningom föll ro
öfver den skälfvande gestalten, barmen gick lugnare,
händerna sjönko ned, ett leende smög sig fram i
mungipan. Han sökte med tecken, med blickar
och leenden säga henne, att han icke hade onda
afsikter, han vinkade åt henne att komma närmare.
Då gick hon emot honom med tvekande, dröjande
steg, men för hvart steg växte hennes förtroende,
och då hon slutligen stod tätt invid honom och
såg upp i hans ansikte, var det med barnets
ogrumlade blick, som ännu icke lärt att misstro.
Hon log och rörde lätt med handen vid hans
arm, liksom för att draga hans uppmärksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
