Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hafva bedrifvits systematiskt; och man måste djupt beklaga att
icke för längesedan ett noggrannt inventarium upprättats öfver våra
minnesmärken. Just detta borde väl vara akademiens uppgift.
Funnes — helst i tryck — ett sådant inventarium af våra
kultur-och konstminnesmärken, såsom förhållandet är i de flesta delar af
Tyskland samt äfven i Frankrike, skulle man säkerligen icke vågat
förstöra så mycket af konstnärligt och historiskt värde, som man
gjort äfven under de sista årtiondena. Saken är nog också den,
att man från Stockholm, så länge man icke har aflönade ombud
i de olika landsorterna, «provinskonservatorer», ej heller
rese-inspektörer, icke kan öfvervaka fornminnenas bevarande i vårt
vidsträckta land. Den stora uppgiften måste åtminstone delvis
upptagas af enskilda personer och föreningar. Så har redan
flerstädes skett med framgång; om den Mandelgrenska
institutionen skall jag nedan meddela några upplysningar.
Skånes äldre minnesmärken synes man emellertid från
dansk sida hafva på flera punkter grundligt och mera
systematiskt undersökt; och i det danska statsmuseets samlingar torde
från dem — t. ex. de gamla borgarna och slotten, men äfven
många af kyrkorna — finnas bättre uppgifter och teckningar än
i det svenska riksmuseets. Från dansk sida har också den
kyrkliga arkitekturen blifvit föremål för en verkligt vetenskaplig
bearbetning; jag åsyftar särskildt J. B. Löfflers «Udsigt over
Danmarks kirkebygninger . . .» (1883), där åtskilliga äldre skånska
kyrkor, främst Lund och Dalby samt omkring ett tjugotal andra,
behandlas i sitt sammanhang med Danmarks kyrkobyggnader.
I flera danska planschverk meddelas också prof på äldre
sydsvensk arkitektur.
Under de senare åren hafva i Sverige åtskilliga arbeten
framkommit, som beröra medeltida byggnadsverk i södra delarna
af landet. I «Tegelarkitekturen i norra Europa och Upsala
domkyrka» (1897) har denna uppsats författare också lämnat en
öfversikt af tegelkyrkorna i Skåne, mest dröjande vid de större
stadskyrkorna. Om den första daterade tegelkyrkan, Gumlösa
(af 1191), hafva flera uppsatser skrifvits, t. ex. i «Boksamling utg.
af skånska landskapens historiska och arkeologiska förening»
1891 af C. O. Arcadius. Ännu återstår emellertid mycket att i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
