Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fråga om teglets användande utforska; en sådan kyrka som t. ex.
S. Maria i Ystad förtjänade en särskild undersökning [1].
R. Steffen har i «Romanska småkyrkor i Östersjöländerna»
(1901) mer eller mindre uttömmande behandlat åtskilliga frågor
rörande Sydsveriges kyrkor, så om de gamla träkyrkorna i
Småland (mest efter äldre otillförlitliga uppgifter) samt om
vissa typer af stenkyrkor i Småland och Skåne och särskildt om
de genom torn- och korförhållandena så märkliga kyrkorna i
Kalmartrakten och på Öland. Hvad författaren emellertid
kunnat framdraga rörande inflytelserna utifrån och till jämförelse
med särskildt Tysklands kyrkor är förvånande ringa och föga
uttömmande. — I smärre uppsatser har O. Janse påvisat flera
intressanta egendomligheter t. ex. rörande den ursprungliga
takkonstruktionen (öppen takstol) i en del sydsvenska kyrkor; och
om det äldre kyrkomåleriet i Skåne har O. Rydbeck i denna
tidskrift offentliggjort en förtjänstfull uppsats. Tidskriftens
utgifvare har också (1900) lämnat viktiga bidrag till den kyrkliga
ornamentikens och bildhuggeriets historia i Skåne under
renässansen — för dess konst saknade ju Brunius nästan all
förståelse, såsom hans inträdestal i Vitterhetsakademien (1853)
ådagalägger, och såsom ännu sorgligare visats af den sköfling han lät
vackra renässansmonument i Lunds domkyrka och annorstädes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
