Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men Thomanders svar i ail dess sinnrikhet hade icke kommit
Orla Lehmanns tanke att glömmas för alltid: 1901, då det reddes
till den nya minnesfesten, blef den åter erinrad.
* *
*
Det ingick i den plan till Lunds försköning, som en
«gammal vän» af staden, af dess nutid ej mindre än dess forntid, utkastat,
att förvandla dess centrala delar till en sammanhängande park- och
trädgårdsanläggning. Domkyrkan skulle, sedan byggnaderna i
dess närhet fallit, resa sig som ur ett haf af grönska; ofvan
rosenparterrerna på norra sidan skulle Lundagård höja sig på en terrass,
och i trädens skugga, mellan grönskande anläggningar, skulle här
och hvar resas minnesbilder af de «odlingens stormän», som brakt
heder öfver sin fädernebygd. De skulle stå där som en ständig
erinran om det förflutna, som ett föredöme för det närvarande. Och
den första af dessa minnesbilder — så var tanken — skulle blifva
Tycho Brahes.
Denna sista tanke upptogs våren 1901 af de Skånska
landskapens historiska förening och Kongl. Fysiografiska sällskapet i
Lund. De förenade med sig personer ur skilda kretsar, och på
sommaren samma år kunde ett upprop af följande lydelse utgå:
Tycho Brahe
*på Knutstorp 1546 14/12 † i Prag 1601 24/10.
Med reformationens och renässansens tidsålder inträdde den
Skandinaviska Norden i verldsodlingens häfder. Tycho Brahe är
bland nordborna den som då förer an. Han har vid sin sida Söderns
Galilei och österns Copernicus. Från vår Nord följa honom efter
på vetenskapens segerbana Stheno och Linné, Berzelius och Örsted.
Sådan är hans plats i samtid och efterverld.
Huru naturligt är det då ej, att inom våra nordiska land ännu
efter århundraden Tycho Brahes namn hålles högt i ära. Folkens
lifskraft mätes med rätta efter deras store män: dessa utgöra alltid
den tryggaste lifvakten i deras kamp för tillvaron. I samma mån
som folken veta att ära sina store, ära de sig själfva och hållas de
i ära af andra.
Lifligare än annars föras under året 1901 tankarne till Tycho
Brahe. Ty i året 1901 infaller hans minnes trehundraårsdag. Då
lycktes för alltid detta forskande öga, som djupare än något dödligt
förut trängt in i stjärnerymden. Då slöts denna lefnadsbana full
af lifvets motsägelser och oro: i en frivillig landsflykt bortrycktes
han, från ett kejsarhofs glans, och dock med hjärtat uppfylldt af
en nordbos hemlängtan — en segrare vid det hunna målet och dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:09:19 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/htskanel/1/0356.html
