Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och enligt de minutiösa dateringarna å läggen renskrefs det
från den 7 februari 1873 till den 22 december 1875 [1].
I detta sammanhang hafva vi all anledning att äfven
erinra om Johan Ernst Rietz. Ingen forskare bland de äldre
generationerna har genom vetenskaplig produktion gjort de
svenska dialektstudierna tillnärmelsevis så stora tjänster som
han, och då han under större delen af sitt lif tillhörde Skåne
och under tiden för sina bygdemålssamlingar var
kyrkoherde på skånska landsbygden (i Tygelsjö), så egnade han
i sitt omfångsrika »Svenskt dialekt-lexikon» (fullbordadt 1867)
särskildt intresse åt de skånska bygdemålen.
Det har emellertid i viss mån hvilat ett oblidt öde
öfver Rietz’ författarskap. Han var en mångsidig och
produktiv skriftställare, men åtskilligt af hans produktion blef
hastigt glömdt, och annat har knappast uppskattats efter
förtjänst. Under sin elfva-åriga docenttid i Lund (1840—51)
offentliggjorde han fem band [2] svenska medeltidsskrifter
»Scriptores suecici medii ævi». De utgåfvos emellertid i en
lång serie af små akademiska disputationer, och detta
olämpliga publikationssätt har vållat, att fullständiga exemplar af
detta arbete äro ytterligt sällsynta. Dessutom har det gjorts
väsentligen öfverflödigt genom Svenska fornskrift-sällskapets
noggrannare publikationer af samma handskrifter. Hans
stora samlingar till ett fornsvenskt lexikon förvaras å Lunds
universitets-bibliotek, men torde knappast någonsin komma
att utgifvas, då en mycket förtjänstfull ordbok öfver vårt
medeltidsspråk redan närmar sig sin fullbordan.
Rietz’ hufvudarbete är emellertid obetingadt hans stora
svenska dialekt-lexikon. Med sällspordt samlarenit har han
däri dels på grund af egna iakttagelser, dels genom andras
hjälp sammanfört ett ofantligt material, hvarför vår tids och
kommande tiders språkforskare böra vara honom
synnerligen tacksamma. Denna tacksamhet bör vara så mycket
större, som utan tvifvel niassor af de bygdemålsord, som af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
