Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
honom på detta sätt bokfördes för en mansålder sedan,
numera dött ut. Deras forna användning skulle således for
alltid hafva varit förgäten, om ej Rietz räddat dem från
glömska.
Naturligtvis är det för vår tids språkforskare en lätt
sak att kritisera - och med framgång kritisera — Rietz’
stora arbete. Under alla tider skall väl en senare generation
kunna framställa berättigad kritik emot en föregående
generations vetenskapliga skrifter, men om också Rietz i sitt
författarskap hade personliga brister, så äro bristerna i hans
vetenskaplighet mera att tillskrifva hans tidsålder än hans
personlighet. Man kan sålunda knappast förebrå Rietz, att
han icke var fonetiker, eftersom fonetiken var en i vårt land
ytterst litet känd vetenskap vid den tid, då han gjorde
samlingarna till sin ordbok. I alla händelser måste det
betecknas såsom en mycket ledsam glömska, att G. Djurklou i sina
»Inledningsord» om äldre svensk dialektforskning i första
bandet af Svenska landsmålstidskriften, vår tids hufvudorgan
för svensk dialektforskning, icke ens nämner Johan Ernst
Rietz’ namn.
Från slutet af 1880-talet föreligga två monografier öfver
ljudförhållandena i skånska mål. N. Olséni utgaf 1887
»Södra Luggude-målets ljudlära», och två år senare publicerade
Gustaf Billing en ljudlära öfver målet i Åsbo, grannhäradet
till Luggude. Genom denna senare afhandling har
kännedomen om nordskånskan tagit ett mycket stort steg framåt.
Billings skrift grundar sig nämligen på flerårigt studium af
Åsbo-målet, och det synnerligen rikhaltiga materialet har på
ett förtjänstfullt sätt blifvit bearbetadt. En visserligen helt
kort, men på stor sakkunskap grundad och därför värdefull
öfversikt af samtliga skånska bygdemål har af A. Malm
meddelats i Nordisk Familjebok (art. Skåne).
Vid insamlande af folktradition torde knappast något
svenskt landskap hafva varit mera gifvande än Skåne. Den
skånske bonden har utan tvifvel med rätta rykte om sig att
vara betänksam och i viss mån konservativ, och med
berömvärd konservatism har den skånska landtbefolkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
