Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man med den äldre betoningen förlorat biaccenten på föra,
bära etc., blefvo dessa till føre, bære etc.
Äfven i användningen af de öfriga ändelsevokalerna
harmonierar fornskånskan med språket i vissa fornsvenska
bygder (Västergötland). De gamla ändelse-vokalerna i och
u regleras nämligen, också de, af vokalharmonien, så att de
kvarstå efter flertalet vokaler, men öfvergå efter vissa (e, o, ö)
till e, o, t. ex. æftir ’efter’ men søker ’söker’ (äldre søkir),
fathur (böjd form af ’fader’), men mothor (äldre mothur,
böjd form af ’moder’). I våra dagars skånska hafva emellertid
icke blott i, e, utan äfven u, o i ändeisen sammanfallit i
ett e-ljud, t. ex. ätte ’efter’, pluralis kager ’kakor’, kane i
uttrycket slå kane (äldre kanu, böjd kasus af nominativen kana)
o. s. v. Äfven häri harmonierar språket på Bornholm med
Skåne-målet.
Emellertid finnes det en trakt af Skåne, där den gamla
ändelse-vokalen a liksom i danskan försvagats till e,
nämligen i landskapets sydvästligaste del, Skytts härad. Här
uttalas före ’föra’, bäre ’bära’ o. s. v. Gränserna för detta
e-mål kunna, tack vare de senaste årens undersökningar, med
rätt stor noggrannhet bestämmas. I öster sträcker det sig
till Böste fiskläge på Skånes sydkust; därifrån går gränsen
öfver Bösarp till trakten af Svedala, hvarifrån den vänder i
västlig riktning mot Öresund. Till e-om rådet hör således
utom Skytts väsentligen blott någon del af Oxie härad. Äfven
i vissa andra afseenden står målet i denna trakt närmre
danskan, än fallet är med de öfriga skånska dialekterna.
Det karakteriseras enligt Somniarin liksom danskan af
mindre käköppning och slappare läppar än den bildade skånska
samhällsklassens språk.
Frågan ligger nära, hvarför målet i denna trakt
visar större öfverensstämmelse med danskan än de öfriga
målen på Skånes västkust. Man hade dock snarast väntat
den största likheten hos språken på båda sidorna af Sundet,
där detta är smalast, således vid Helsingborg och icke vid
Skanör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>