Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(Lagerbrings) och Pehr Lovéns disputation »De Gothungia» (år 1745)
anförd ’gammal cantilena’:
Der dansar oin Gying pau Gedinge Bro
Mä lappada Hoser au preckada Sko,
Oin Gying oin Gierbo [1].
Åtminstone för hundra femtio år sedan uttalade man
således i Göinge härad pau ’på’, oin ’en\ Men oi-diftongen var
icke häller då enrådande i hela Göinge-bygden, ty samma
arbete meddelar, att t. ex. led hette ej blott loi, utan (liksom
ännu i flera trakter af Västra Göinge) också leu, och att rida
i kapp kallades ri(d)a skoie eller ri(d)a skeue. Detta skoie,
skeue, äldre skede, återfinnes i det i åtskilliga Göta-landskap
brukade ordet Staffans-skee, som angifver den fordom på
Staffans-dagen (annandag jul) brukliga kappkörningen på
hemvägen från kyrkan, och redan fornisländskan brukade
ett besläktadt uttryck rida hesti á skeid d. v. s. med stark fart.
Man har emellertid icke blott (åtminstone i väsentliga
drag) konstaterat gränserna för de olika diftongernas
områden, utan docenten Nilsson och kand. Tuneld hafva äfven
gjort den intressanta iakttagelsen, att i östra delen af Verums
socken och i Visseltofta socken eu-diftongen i den senaste
generationens språk fått vika för den i grannbygderna sedan
gammalt använda oi-diftongen (i ord sådana som soi ’se’
stoin ’sten’ etc.). Enligt en uppgift på ort och ställe skulle
denna språkförändring i Verum sammanhänga därmed, att
åborna i vissa byar af denna socken för längre tid sedan
inflyttat från Osby, som ligger inom oi-området. Kand.
Tuneld menar, att språkförändringen i Visseltofta (hvilken där
icke är inskränkt till eu-diftongen) snarast beror på invasion
af småländska tjenare. Det är att hoppas, att denna mycket
beaktansvärda fråga af undersökarna själfva framdeles blir i
tryck utredd.
Bland karakteristiska skiljaktigheter mellan nord- och
syd-skånska på konsonantismens område må i första rummet
[1] Gierbo vill säga en person från Gärs härad. Ordet användes enligt
docenten Nilsson alltjämt i Västra Göinge härad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:09:52 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/htskanel/2/0028.html
