- Project Runeberg -  Historisk tidskrift för Skåneland / Andra bandet /
181

(1901-1921)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

trupper, hvilka förlorade några döda och 24 fångar.
Däremot återkom den 18 September Ove Tott, som dagen förut
ryckt ut, med oförrättadt ärende.

Af fångarnas meddelanden trodde man sig i det danska
högkvarteret veta, att svenskarna vid Örkelljunga ej väntade
något allvarligt anfall och att de på den grund ej gjort några
försvarsanstalter kring sitt läger. Gyldenlöve, som brann af
ifver att komma i strid, förmådde då Urup att gifva
uppbrottsorder. Meningen var att öfvérrumpla svenskarna,
hvilket man trodde lätt kunna ske. Armén ryckte alltså ut den
18 September för att öfverraska Stenbock. Den gjorde
under natten halt vid Rya, och härifrån utsändes
rekognosceringsafdelningar fram mot Örkelljunga. Dessa återkommo
emellertid snart med det besked, att de förra
underrättelserna varit oriktiga och att det svenska lägret var omgifvet
af vall och graf. Urup ansåg då, att en öfverrumpling var
omöjlig, och då han ej ville låta det komma till en ordnad
sammandrabbning, förde han utan vidare hären tillbaka [1].

Stenbock fick strax kännedom om den danska härens
rörelse, men kunde ej förstå hvad meningen varit.

Det blef allt svårare att skaffa in förråd till lägret vid
Örkelljunga; snapphanebanden i skogarna blefvo allt
besvärligare. Det dröjde ej länge, förr än öfverbefälhafvaren fann
det omöjligt att längre blifva stående här. Då han af ofvan
antydda skäl ej heller gärna kunde rycka längre in i Skåne,
återstod honom intet annat än att retirera. Då allt furage
var slut, bröt han den 20 September upp från
Örkelljunga. Han lämnade dock ej ännu helt och hållet Skåne,
utan stannade vid Fagerhult, något mer än en half mil från
gränsen. Han fick här rapport, att en präst i Vittsjö skrifvit
till öfverstlöjtnanten Lars Nilsson och gjort anbud, att
Visseltofta, Verums, Osby och Loshults socknar ville underkasta
sig och erlägga kontribution, de båda senare 3 riksdaler af
hvarje gård. Stenbock var emellertid ej säker på att detta
anbud verkligen var allvarligt menadt, och någon påföljd


[1] Ove Helmer. Jfr. Stenbock till Brahe 19 Sept. 1657

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:09:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/htskanel/2/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free