Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
operationsbas och provianteringsområde vid ett nytt svenskt
anfall mot Skåne.
Den kavalkad, som påtänktes, kunde blifvit farlig nog
för de ifrågavarande trakterna, då Gustaf Otto Stenbock var
långt borta och för öfrigt hade sitt kavalleri så godt som ur
stånd att uppträda och Lillie i Kalmar ej hade mer trupper
än hvad som behöfdes till garnison. I östra delen af
Kronobergs län och i Kalmar län funnos dessutom inga gränsdragoner.
Kavalkaden blef emellertid ej af. Dagen innan det
kungliga påbudet om dess företagande afgick hade katastrofen i
Jylland inträffat. . Den 24 Oktober stormades och togs
Fre-driksodde af svenskarna, och härefter kunde man ej längre
anse öarna vara i trygghet.
Genom kunglig order af den 30 Oktober till Urup
kon-tramanderades då befallningen om infallet i Småland, och
armén förlädes i stället i vinterkvarter. Åtskilliga afdelningar
fördes öfver till Sjselland; af kavalleriet kvarstannade i Skåne
lifregementet under Kaj Lykke, Drottningens, Urups och
Trampes regementen samt 500 dragoner. Dessa regementen
skulle förläggas i städerna Helsingborg, Kristianstad,
Landskrona, Malmö, Lund, Ystad, Sölvesborg och Ronneby.
Artilleriet förlädes till Malmö. Af fotfolket sändes ett
regemente (Fuchs’) öfver till Sjaelland.
Då det tydligen kunde blifva nödvändigt att till de västra
provinsernas försvar använda än flera delar af den nu starkt
decimerade skånska armén, befalldes det att för anskaffande af
folk till Skånes eget försvar hålla en stark utskrifning.
Riksrådet skulle öfverlägga och uppgöra förslag öfver huru
mycket folk till häst och fot behöfdes, såväl till försvar som till
infall i Sverige och huru det bäst skulle: kunna underhållas.
Generalkrigskommissarien Niels Krabbe skulle utan dröjsmål
hålla själfva utskrifningen och inlägga det uttagna folket i
fästningarna. Den 24 November utgick plakat om
utskrifning, till hvilken alla vid straff af arbete i järn på
Bremer-holm befalldes att, där länsmannen så påbjöd, infinna sig.
Utskrifningen skedde också, men huru mycket den gaf,
framgår ej af källorna. I hvarje fall fick den ej någon praktisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
