Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betydelse; först den 11 Januari 1658 påbjöds, att exercisen med
de utskrifna skulle börja, och den 29 i samma månad blef
öfverste Georg Steding de nya kompaniernas chef, men till öfvade
soldater har man ej under de få återstående veckorna af det
danska herraväldet i Skåne hunnit göra de nyutskrifne. Under
den växande faran för öarna och under Karl Gustafs marsch
öfver isen fördes allt flera trupper öfver från Skåne till
Sjael-land. Efter den 3 Februari synes ej mera kavalleri än
Drottningens regemente och den skånska rusttjänsten hafva
funnits kvar öster om Sundet. Af fotfolk hade också åtskilliga
afdelningar förts öfver; så skulle den 9 Februari 400 man af
Malmö garnison jämte de bäst beväpnade af garnisonerna i
Helsingborg och Landskrona afsändas, och den 13 Februari
öfversändes allt det artilleri, som stod i Malmö.
Urups skånska armé hade före krigets slut upphört att
existera som enhet.
Då den danska hären den 24 Oktober återvändt till
Skåne, var det ej nödvändigt eller ändamålsenligt att Gustaf
Otto Stenbock längre blef stående vid Annerstad. Ingen fara
hotade längre åt detta håll.
Olika meningar uppstodo emellertid om hvart den
svenska armén nu borde vända sig.
Brahe hade öppen blick för att sedan den danska hären
i orördt skick kommit tillbaka till Skåne, skulle södra
Småland vara utsatt för fara. Så länge danskarna stått kvar i
Halland, hade Brahe ansett det vara Stenbocks uppgift att
försvara infallsvägen längs Nissan och bevara
kommunikationen med trupperna i Västergötland. Nu däremot föreslog
han, att Stenbock skulle gå till Vexiö och därifrån begifva
sig till gränstrakterna mellan Småland och Skåne—Bleking
för att därifrån eventuellt tränga in i Bleking mot Ronneby;
härigenom skulle såväl Kronobergs län som Kalmartrakten
skyddas. Sammanställer man detta förslag med hvad den
danske konungen den 25 Oktober befallt Urup göra,
framgår det, huru riktig uppfattning af situationen Brahe hade,
och man kan ej undgå att finna, att hans militäriska blick
var skarpare än Gustaf Otto Stenbocks.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
