Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Talrika fynd af hjorthorn hafva blifvit gjorda, de flesta
bland fyllningen i grufvorna. Några af de funna hornen hafva
fullständigt formen af redskap och hafva tydligen användts
såsom hackor vid flintans upptagande.
De förhistoriska flintgrufvor, hvilka här påträffats, torde
visserligen härröra från en jemförelsevis sen tid, men ovanligt
länge hafva varit i bruk. En större vid kritbrotten belägen
boplats, »Flintbyn», angifver, att grufarbetet börjat under den yngre
stenåldern; två vid samma krittäckt funna enstaka boplatser
från bronsåldern, att det fortsatts under denna senare period.
Men andra boplatser och fynd visa, att arbetet, utfördt af samma
befolkning med samma eller likartade lefnadsvanor, fortgått
äfven under den äldre jernåldern.
— I tidskriften Ymer 1905 har grefve C. D. Reventlow
infört en orienterande beskrifning öfver »Ringsjöfynden». Han
häfdar däri åsikten, att man vid Ringsjön kan urskilja tvenne
stenålderskulturer. Vid sjöns utlopp, på timmerflottar ute på
vattnet, har under den varma årstiden en nomadiserande
befolkning hållit till, hvilken, då vintern kommit, dragit flottarna i
land och flyttat vesterut in i ekskogarna eller kanske ända ut
till Öresund. Den har funnits här ännu på stendösarnes och
kanske ända ned i gånggrifternas tid. Men under denna period
har det samtidigt existerat en bofast, sädesodlande, i kultur
mera framskriden, men sannolikt mindre talrik befolkning i
Ringsjötrakten. Den har bott vid Klinta och möjligen på ännu
några få andra ställen vid sjön.
— Arkitekten Theodor Wåhlin, åt hvilken återställandet
af Gumlösa kyrka efter dess brand 1904 uppdragits, har i
Aar-beger for nordisk Oldkyndighed og Historie för 1905 lemnat
några nya iakttagelser af intresse om denna kyrka. Särskildt
uppehåller sig författaren vid den i branden förstörda
takkonstruktionen, tornet, den ursprungliga anordningen af koret,
fönstren och portalbyggnaderna samt den rundt kring kyrkan
löpande sockeln, som på det närmaste erinrar om klosterkyrkans
i Sorö. Till slut framställer författaren sin uppfattning af de
refflor, som förefinnas i Gumlösateglet.
Den slutsats, till hvilken uppsatsen i denna punkt leder
och som går ut därpå, att refflingen är verkställd med mejsel
och icke är ett resultat af en eller annan behandling af stenen
före bränningen, är emellertid redan tidigare antydd af J.
Kornerup i Skånska Samlingar I, 1, s. 23—24.
Sammastädes (s. 25) har också Samlingarnas utgifvare påpekat ett för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
