Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hållande, som motsäger författarens åsikt, att den i branden
1904 förstörda takkonstruktionen skulle varit den
ursprungliga och alltså härrört från ärkebiskop Absalons tid. Vid den
restauration af kyrkan, som egde rum före firandet af dess
sjuhundraårsdag den 26 oktober 1891, påträffades vid
afröd-jandet af jordlagret invid sockeln talrika lemningar af smält
metall, kol och dylikt. På sitt härjningståg till Skåne 1612 har
Gustaf Adolf den 9 februari kommit till Gunilösa och, som det
uttryckligen heter i den samtida anteckningen, bränt kyrkan.
Att vid detta tillfälle takstolen gick i lågor, kan knappast sättas
i tvifvelsmål.
— »Det egentliga Sveriges försvar mot Danmark—Norge
un-der Carl X:s danska krig 1657—1660» är titeln på ett nyligen
utkommet arbete af doktor C. Öhlander, hvilket till ej
obetydlig del berör äfven Skånes historia. Författaren stöder sin
framställning nästan uteslutande på handskrifvet material, men
saknar hvarje förmåga att kritiskt begagna detta. Han har icke
heller gjort sig mödan att taga kännedom om vare sig
Frideri-cias bok: Adelsvacldens Fald, Stilles skildring af kriget i Skåne
1657 eller ens Cronholms Skånes historia, och det är, för att
taga ännu ett exempel, honom äfven obekant, att de bref, som
af honom kanske oftast citeras, Taubenfelts bref till Karl
Gustaf, sedan några år föreligga i tryck. Den enda skånska
specialskildring, som af en händelse kommit att falla författaren i
ögonen, finner man till sin undran vara A. U. Isbergs Bilder
från det gamla Malmö. Arbetet hör till dem, om hvilka man
med beklagande erfar de kostnader och den möda, som
nedlagts på detsamma.
— I det nya häfte af »Ex biblioteca Trolleholmiae» (II: 1),
som i början af innevarande år utkommit, har bibliotekarien
C. V. E. Brandberg lemnat en förteckning öfver Svensk
topografisk litteratur i Trolleholms bibliotek. Det omsorgsfullt utförda
arbetet eger ett så mycket allmännare värde som Trolleholms
bibliotek ifråga om topografisk litteratur torde vara den rikast
försedda privatsamling i Sverige.
— I ett vidlyftigt arbete, vittnande om varmt intresse
för genealogisk forskning, har civilingeniören A. W. Lundberg
under titeln: »Ur skånska Båtsläktens häfder» lemnat ett bidrag
till Skånes person- och odlingshistoria. Arbetet, som
hufvud-sakligen stöder sig på handskrifna källor, innehåller vid sidan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
