Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ärkebiskopsdömet till förmån för denne Peder, därför att
hans fader en gång dedicerat honom sin krönika [1]. I grund
och botten äro den nyare Saxoforskningens resultat i dessa
frågor vunna genom tillämpning av historiska metoder,
vilka icke äro så alldeles olika dem som danskhataren
Johannes Magni en gång använde, då han förvandlade Saxo till en
sachsare vid namn Johannes, eller biskop Nordin, då han,
auktoriserad av Fant, upptäckte, att Saxos verk var en
förfalskning av triumviratet Kristiern Pedersen, ärkebiskop
Birger och biskop Lage Urne; en förfalskning, vilken hade att
tacka den lärde parisiske boktryckaren Jodocus Badius —
möjligen författare till Valerius Maximus och Marcianus
Capella — för sin latinska stil [2].
Det bevarade historiska materialet tillåter varken
namngivning av Saxos förfäder eller fastställande av hans
födelse- och dödsår; hans livstid kan endast bestämmas genom de
approximativa gränser, som låta sig angiva för hans verks
avfattning. Om Saxos levnadsförhållanden är det mesta, som
med större säkerhet kan vetas, sagt i de korta uppgifterna
hos honom själv och Sven Ågesen samt i Absalons
testamente. Till dem kan endast läggas, att Saxo på något sätt
varit särskilt knuten till Själland. Det framgår av de inom
Saxoforskningen ofta framhållna, ensidigt själländska
synpunkter han stundom anlägger och av den starka själländska
nationalitetskänsla, som här och var lyser igenom hans
framställning [3]; därför talar även den rika själländska, speciellt
till Roskilde knutna tradition, som spåras runt om i hans
verk. Däremot förefinnes ingen tvingande anledning att,
såsom allmänt gjorts, räkna Saxo till det kyrkliga ståndet.
»Clericus» i Absalons testamente och i den sena själländska
krönikan behöver endast angiva, att han varit Absalons
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
