14 (Historisk tidskrift för Skåneland / Sjette bandet)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

framgår av detta, är att Saxo enligt Sven Ågesens uppfattning
kort efter 1185 bestämt sig för att skriva den del av sitt verk,
som omfattar Svenssönernas historia.

Att denna terminus verkligen är riktig, framgår av
förhållandet mellan Sven Ågesens och Saxos verk. En
jämförelse dem emellan giver, som senare skall visas, till resultat, att
Saxo i Knut den heliges, Erik Ejegods, Knut Lavards och
konung Nils’ historia använt Sven Ågesens framställning. [1]
Inflytandet från Sven Ågesen är emellertid icke inskränkt
till Svenssönernas historia. Det sträcker sig också från Saxos
behandling av Harald Gormsens historia fram till Sven
Estridsens [2]; det kommer därjämte, som även senare skall
visas, till synes i hans företal och i Erik Emuns historia [3]
samt i berättelsen om Vermund och Uffe i sagohistorien. [4]
För dessa delar av Saxos verk är därmed samma terminus
post quem fastställd som för Svenssönernas tid. För Knut
den stores historia ryckes denna ännu ett steg fram i tiden.
Saxo har i densamma använt Sven Ågesens skrift om
vederlagen, vilken enligt Sven Ågesens eget uttalande är yngre än
hans krönika och för den händelse uttrycket »Valdemar den
förste» i dess inledning är ursprungligt, knappast torde vara
skriven förrän sonen Valdemar den andre intagit tronen. [5]

[1] Se nedan sid. 91, 121, 145, 168. Att Saxo skrivit Knut den heliges
historia efter 1186 framgår även av att han i densamma begagnat Knut VI:s
eller Valdemar II:s stadfästelsebrev av 1186 och 1203 på Knut den heliges
gåvobrev till Lunds domkyrka. Se nedan sid. 97.
[2] Lauritz Weibull, Kritiska undersökningar i Nordens historia omkring
år 1000, 6, 50, 60, samt nedan sid. 42.
[3] Se nedan sid. 34, 175.
[4] Waitz har i Neues Archiv XII, 24, påpekat den påfallande likheten
i enskildheter mellan Sven Ågesens och Saxos framställningar av Vermunds
och Uffes historia; då emellertid överensstämmelsen mellan deras verk i övrigt
undgått honom, har han icke vågat fastställa förhållandets karaktär. Jfr. Axel
Olrik, Kilderne til Sakses Oldhistorie II, 182.
[5] Kinch, J., Om den danske Adels Udspring fra Thinglid, i Aarbøger 1875,
258. Jörgen Olrik, Kroniker fra Valdemarstiden, 89, 99. Jfr. P. E. Müller,
Kritiske Bemærkninger, 121. Sven Ågesen själv (S. R. D. III, 142) synes
antyda det blivande förhållandet till Saxo. Han har, skriver han i inledningen
till vederlagen, icke gjort sitt försök till översättning av tilltro till sin egen
lärdom eller förmåga, icke heller för att i inbilsk tilltagsenhet stå mera
kunniga i vägen, utan snarare för att till dem, som äro mera hemma i att väl
uttrycka sig, lämna ett material, som de kunna utarbeta i ett mera
formfulländat språk (materiam elegantiori stilo elaborandam). I avslutningen
upprepar han samma tanke; det återstår nu, heter det, att våra efterföljare
skola utfylla bristen på välklingande uttryck och fullända denna skrift i ett
mera formfulländat språk (tractatum hunc elegantiori stilo consumment).
Artighetsuttrycken äro desamma som de, vilka Sven Ågesen använder om Saxo
i sin krönika.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 08:10:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/htskanel/6/0024.html

		Historisk tidskrift för Skåneland / Sjette bandet / 14 (1901-1921) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|