Historisk tidskrift för Skåneland / Sjette bandet / 35 (1901-1921) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

autumabam, posteris nostris, . . . prævio exemplo, negligentiæ densitates penetrare, quam committere, ut illustrium gesta Principum vetustatis obfuscarentur caligine.

passus . . . Quo evenit, ut parvitas mea, quamvis se prædictæ moli imparem animadverteret, supra vires niti, quam jubenti resistere præoptaret, ne, finitimis factorum traditione gaudentibus, hujus gentis opinio potius vetustatis obliviis respersa, quam literarum monumentis prædita videretur. Igitur oneri cunctis præteriti ævi scriptoribus inexperto rudes laboris humeros subjicere coactus . . .

Jämför även:

. . . memoriæ; quis conetur illustria Heroum facta commendare, obtrectationis tamen invidiam neutiquam declinabit

. . . obtrectationis livorem, qui maxime conspicuis rebus insultat.

Överensstämmelsen i denna punkt mellan Sven Ågesens
och Saxos företal är otvetydig. Saxo sluter sig här som i regel
annars utan angivande av källan i fråga om innehållet nära
till föregångaren.

Det förhållande, i vilket Saxos företal står till andra
medeltida, torde ligga klart. Det följer redan av detta, att
uppgifterna i detsamma icke kunna användas som någon
säker utgångspunkt för bedömandet av Gesta Danorum.
Det metodiskt enda sunda är här som annars att taga
utgångspunkten i verket självt; endast en kritisk granskning av
detta, i detta sammanhang av dess historiska delar, kan leda
till en säker värdesättning.

Den första grunden för en dylik har, vad beträffar mindre
partier av Saxos verk, redan lagts genom vissa undersökningar
om dess källor. Banbrytande har härvid varit Georg
Waitz’ påvisande, att Ordinale S:ti Kanuti ducis ligger till
grund för motsvarande partier hos Saxo. [1] Av olika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>