Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
undersökningarna om hans källor för vissa partier av hans verk från
grunden kullstörtar den hävdvunna uppfattningen av dettas
värde.
Källundersökningarna giva en inblick i Saxos arbetsmetoder.
Denna står att vinna redan av Waitz’ undersökning,
men det kanske mest typiska exemplet på dem
lämnar framställningen av Sven Tjugeskäggs historia, vars
genesis tack vare ett sällsynt rikhaltigt bevarat material i
många punkter kan klarläggas. Grundtanken i framställningen
är, att Sven Tjugeskägg är en hednisk, till följd av
de förföljelser han låtit övergå de kristna, av gud med
ständiga olyckor straffad konung; först efter hans omvändelse
till kristendomen vändes hans regering i lycka. Denna
grundtanke har Saxo tagit från Adam. Men i skildringen
av de enskilda händelserna följer han än denne, Roskildekrönikan
eller Sven Ågesen var för sig, än sammansmälter
han dem med varandra eller med skildringar och motiv
från en oss, stundom från annat håll känd, stundom helt
okänd, muntlig eller skriftlig tradition; detta material vidgar
och omarbetar han slutligen med självständiga synpunkter
och moraliserande eller litterära utbroderingar. Framställningen
av orsakerna till upproret mot Harald Gormsen är
sålunda en omskrivning av Sven Ågesen, kombinerad med
ett från »Svolderslaget» känt sägenmotiv, under det att den
roll Saxo tillskriver Sven Tjugeskägg vid upprorets utbrott
utgör en mellanform mellan Adams och Sven Ågesens
uppfattningar; skildringen av striden mellan Harald och Sven
stammar varken från den ene eller andre utan är rent
sägenartad med sin triplering av händelserna och sin
förvandling av Adams hedniska Jumne till sagornas Jomsborg;
den slutar emellertid med att efter Adam omtala Haralds
död och begravning. Berättelsen om Svens bortrövande av
jomsvikingarna har åter, för att taga ännu ett exempel,
tillkommit genom en kombination av Roskildekrönikan och
Sven Ågesen med bibehållande av Adams grunduppfattning
såsom bakgrund; på Roskildekrönikans uppgift, att Sven
bortrövats trenne gånger har Saxo med talrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
