Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kompilationer av denna vila såväl lektierna i de olika
danska kyrkornas breviarier som den framställning av
helgonets levnad och död de lundensiska minnesböckerna
innehålla [1].
Den medeltida helgonlitteraturen har länge stått i låg
kurs som historisk källa och torde numera vara allmänt
erkänd såsom en av tidevarvets värdelösaste litterära
produkter, när det gäller att fastställa historiska fakta eller att
följa ett historiskt händelseförlopp [2]. Liksom den kristna
kyrkans helgon och helgondyrkan äro arvtagare framför allt
av antikens heroer och herodyrkan äro de medeltida
helgonlegenderna närmast efterföljare av antikens biografier över
heroer eller berömda män. Antikens uppfattning av historien
såsom en ren litteraturart, dess retorik och dess ofta
rent moraliska syfte med biografien leva i fullaste kraft kvar
i helgonlegenderna. Men skillnaden mellan de både tidevarvens
biografier är djupgående. Kristendomen och dess idéer
ha omskapat de antika biografierna till panegyriska
uppbyggelseböcker; den religiösa tendensen har medvetet trätt i
första linjen; de historiska beståndsdelarna, genomgående
sedda ur religiös synvinkel, ha övergått till att i första hand
endast bilda staffaget för religiösa betraktelser och moraliska
lärdomar.
För en allsidig kritisk värdesättning och förståelse av
Odenselitteraturen är det, liksom för så gott som all
medeltida litteratur, i första rummet nödigt utgå från de nutiden
främmande tidsuppfattningar och begrepp, i vilka litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
