Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
korsform, får slutligen en sista likhet med Kristus: med nästan
ordagrant samma ord, som i Lukasevangeliet läsas om
Kristus, berättas han innan sin död ha anförtrott sin själ i guds
hand [1].
Steg för steg har sålunda traditionen eller snarare
hagiograferna på den danske helgonkonungen överflyttat stora
delar av Kristi passionshistoria. Och redan i den älsta källan,
Tabula Othoniensis, har traditionsutvecklingen i fråga om
passionen hunnit den punkt, att endast det nakna faktum,
Knuts dråp i Odense S:t Albanskyrka, med säkerhet kan
konstateras. Själva händelseförloppet är i densamma och
ännu mera i de yngre källorna höljt i dunkel; det för Knuts
historia främmande stoff, som mängt sig in i berättelsen,
har helt förvridit bilden.
En utveckling och växt av det historiska materialet
möter utom i berättelsen om Knuts död även annorstädes i
Odenselitteraturen. Den kommer till synes i detaljtillägg, som
Ailnoth giver till Passios uppgifter, men framför allt
framträder den och blir av stor betydelse, när man ställer sida om
sida de båda legendernas behandling av det centrala
problemet i Knuts historia, orsakerna till upproret.
Klarläggandet av orsakerna till att folket reste sig i
uppror mot och dräpte sin fromme konung var givetvis för
en hagiograf den kritiska frågan i Knuts historia. Passios
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
