Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sätt,» skriver Saxo, »att upprätta fädernas tukt och seder,
utfärdade de strängaste påbud för att förskaffa lagen bättre
hävd och bragte åter den förfallna rättsskipningen i sitt gamla
skick. Varken blodsband eller vänskapsförhållande kunde
förmå honom att avvika från rättvisan; vänner och
närstående lät han icke gå fria från straff utan följde i alla
hänseenden gamla sedvanor, åtstramade med fast hand rättens
slappa tyglar och trädde i stränghet i fädernas fotspår». [1]
Denna Knuts lagstiftning och rättsskipning har enligt Saxo
sin udd riktad mot stormännen; »dessas självrådighet
hade slappat och satt ur kraft landets gamla lag och rätt».
Den politiska motsättning Saxo här uppställer mellan Knut
och stormännen är okänd i hela den äldre litteraturen om
Knut, men den växer hos Saxo med ett slag till ett av de
ledande motiven i Knuts historia. Knuts historia förvandlar
sig i hans framställning till en konungamaktens, eller vad
för honom är detsamma, statsintressets kamp mot den danska
stormansklassen. Knuts lagstiftning och rättsskipning,
berättar Saxo i början av sin framställning, »ådrog honom
stormännens bittraste hat», och han ser senare både i Olavs
upprorsförsök och i oppositionen mot Englandståget utslag
härav. Olav utnyttjar enligt honom det hat Knuts nya lagar
och återställandet av den forna strängheten skapat, och
»stormännen, vilkas våldsfärd de kungliga lagbuden hade stäckt,
togo lott och del i hans förrädiska förehavanden». Missnöjet
vid den mot England samlade flottan utgår från dem
och icke som hos Ailnoth från folket, »den otåliga hopen»;
ledingsbrottet är deras verk. Av sammanhanget att döma
kan det heller icke vara andra än stormännen Saxo avser
med de Knuts »avundsmän» (æmuli), vilka kort därefter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
