Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
emellertid även erhålles genom att gå till Saxos eget verk. Man
behöver icke läsa mycket i detta för att märka, huru fjärran
Saxo stått de medeltida tankar, som besjälat de legendskrivande
prästerna och munkarna i Odense. Deras augustinska
världs- och historieuppfattning och deras konungaideal är
honom lika främmande som det med bibliska vändningar
späckade medeltidslatin, på vilket de skrivit; hans verk
bottnar i en annan kultur än den medeltida kyrkliga. Starkt
påverkad av den latinska litteraturen griper han å ena sidan
tillbaka till den klassiska kulturen och å andra sidan
till den gammalnordiska, som slog honom till mötes i de
sägner och dikter han själv bevarat i sin fornhistoria. I
enlighet härmed står i hela hans verk staten och icke
kyrkan som den dominerande faktorn; Gesta Danorum handla
så gott som uteslutande om dess företrädesvis yttre
utveckling och öden; kyrkan är skjuten åt sidan och beröres endast
i den mån dess förhållande till staten påkallar det. I
samklang med denna uppfattning ser Saxo också i konungen i
första hand representanten för det rent världsliga
statsintresset; de huvuddygder han kräver av honom äro mod och
tapperhet, dådkraft och givmildhet, och de huvuduppgifter
han uppställer för honom äro att såsom anförare i krig
hävda sitt lands makt och ära gentemot grannarna samt att
inom sitt rike vara en lagens och rättens omutlige väktare,
vilken mot stormännens våldsfärd försvarar småfolkets
frihet; kyrkan bör han väl därjämte enligt Saxos uppfattning
visa skyldig vördnad, han bör foga sig efter dess lagar, men
det är en uppgift vid sidan, och han lär icke för dess och
religionens intressen åsidosätta statens.
Saxos teckning av Knut den helige är helt igenom
koncipierad i överensstämmelse med dessa i hans verk ledande
åsikter. Förklaringen för dess tillkomst kan under dessa
förhållanden näppeligen sökas mera än på ett håll. Saxo
har, med de åsikter han ägt, icke varit nöjd med eller kunnat
i sin historia inpassa den skildring Odenselegenderna givit
av Knut och hans historia. Han har därför gripit sig an
med att omdana denna. Men när han satt sig till detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
