Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
iver för de kyrkopolitiska reformerna endast med omtalandet
av hans givmildhet mot kyrkorna i Roskilde och i Lund [1].
Först i den på grundval av Odenselegenderna skrivna skildringen
av Knuts sista stunder och död samt i den polemik
mot helgonförnekarna och Roskildekrönikan, med vilken
Saxo slutar sin framställning, blir helgonets fromhet den
ledande tanken.
När det gäller att värdesätta Saxos Knut den heliges
historia såsom historisk källa ställer sig detta lätt vad
beträffar den del av densamma, som direkt bygger på den
äldre litteraturen. Denna kan givetvis icke tillerkännas
minsta värde som historisk källa; den är ett lärt
kombinations- och kompilationsarbete av samma art som det
adertonde, nittonde och ännu det tjugonde århundradets
historieskrivning bjuder många. Värdet av de nya detaljbidrag
Saxo lämnar kan att döma av hans omtalande av Knuts
gåvor till S:t Laurentiikyrkan i Lund icke heller skattas
högt. Det återstår Saxos nya helhetsuppfattning av Knut.
Kan den nya inkarnation, i vilken Knut den helige möter
hos Saxo, sättas som historiskt sann gentemot den
augustinska idealbild Odenselitteraturen lämnar och gentemot den
tyranntyp Roskildekrönikan och Knuts fiender sett i den
danske helgonkonungen?
Redan den långa tidsperiod, ett århundrade, som ligger
emellan Knuts död och Saxos författarskap, och det
förhållandet att Saxos teckning av Knut är främmande för hela
den äldre litteraturen torde strängt taget vara nog för ett
nekande svar på denna fråga. Ett svar på densamma kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
