Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i de tretton kapitel, som efterföljt berättelsen om dråpet,
men kapitelrubriker som de följande giva här en bestämd
antydan om den legendariska tonen och det ringa historiska
innehållet: »kap. 8: Mystica; kap. 9: Nox; kap. 10: In die et
non in nocte inuenitur sanctus; kap. 11: Cantus carnificum;
kap. 12: Canutus victus, vicit; kap. 13: Signa secuta mortem
ejus; kap. 16: Helgebruth; kap. 17: De commutatione
gemmarum facta per Nicolaum et Canutum, vt posset ab hostibus
superari; kap. 18: Pij doluerunt, impij gauisi de morte sancti
ducis». Legendutdragen komplettera helgonbilden; de tala
om eldar på himlen, som året före Knuts martyrium förebådat
hans fall; natten före hans passion skall ett eldsken,
som vore det eldsvåda, ha synts över Ringsted. De historiska
upplysningarna i Vedels excerpter ur dessa kapitel inskränka
sig till att Magnus efter dråpet återvänt till Roskilde, under
det Erik Falster återfört Knuts lik till Haraldsted, samt till
uppgifterna, att Nils icke varit utan skuld till Knuts död, och
att denne, sedan Nils förvägrat honom gravplats i Roskilde
domkyrka, begravts i Ringsted.
Om den tredje boken i Robert av Elys legend har
Vedel antecknat: »Miraculosa». Ett excerpt ger en inblick i
dessa miraklers art. Robert av Ely, heter det, berättar, att
han icke minnes sig hava läst om någon människokroppens
sjukdom som blivit botad, vilken icke också funnit
läkedom hos helig Knut; ingen död har dock där uppstått.
Den av pseudo-cyprianska och helgonsynpunkter
impregnerade uppfattning av Knut Lavard och hans historia,
som Robert av Ely gjort sig till talman för i sin legend, är
även förhärskande i den framställning Ordinale S:ti Kanuti
ducis et martyris lämnat en mansålder senare [1]. Huruvida
härvid en direkt påverkan från Robert av Elys skrift
föreligger, är på grund av den bristfälliga kännedomen om denna
icke möjligt exakt fastställa. Den nära överensstämmelse,
som i åtskilliga punkter råder mellan de båda skrifterna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
