Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ser i detsamma anledningen till det största trångmål
prästerskap och menighet varit stadda i, sedan kristendomen fått
fotfäste i landet. Trots de berömmande orden om Knut och
uppfattningen av dråpet, ställer sig emellertid roskildemannen,
när det gäller att taga ståndpunkt till de följande
tilldragelserna, icke på Knuts hämnares och broders sida,
utan är, liksom notisförfattaren i Liber daticus, en anhängare
och beundrare av dråpsmannen. Omdömenas skärpa röjer
en samtidas utpräglade uppfattning. Magnus nederlag och
död är »en obeskrivlig och oersättlig förlust för hela
Danmark. Ve det grymma år», heter det, »den bittra dag, dödens
dag, mörkrets dag, smärtornas och tårarnas dag, den dag
då Magnus stupade, Danmarks blomster bröts, han den
skönaste bland de unga, tapper och kraftfull, en glad givare,
en vis man och en ståndaktighetens älskare». Den bild
roskildemannen giver av Erik och hans företag är däremot helt
hållen i svart. När Harald och Erik rest uppror, »samlade
Erik», skriver han, »alla förrädare och illgärningsmän, begav
sig till Jylland och tilltog sig där konunganamn, efter att ha
vunnit en del av folket med falska löften. Erik var nämligen
yngre än Harald, men långt mera vältalig än denne, en
skändlig man, full av obändighet och lögn».
Om händelserna under kriget lämnar Roskildekrönikan
en utförlig berättelse. Den omtalar till en början, att Harald
vid underrättelsen att Erik tilltagit sig konunganamn gick
över till Nils, då han icke ville tjäna sin yngre broder. Nils
gick därefter till anfall; han ilade till Jylland; Erik
besegrades i många drabbningar och måste slutligen fly till Slesvig.
Följande år vann han visserligen en sjöseger över Magnus
vid Sejrö; denne hade seglat in på honom i tro att det var
Nils och undslapp endast med några få skepp; men på tredje
året drog Nils med en flotta på 100 skepp till Själland och
vid Værebro led Erik ett avgörande nederlag. Den egentliga
anledningen till Nils’ seger är enligt roskildemannen, att
största delen av själländarne jämte biskop Peder i Roskilde voro
anhängare av Nils. Denne härjade senare Roskilde och Erik,
förjagad även av skåningarna, hos vilka han sökt hjälp, tog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
