Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sin tillflykt till konung Magnus i Norge. Efter någon tid lät
emellertid denne förrädiskt fängsla honom; Erik lyckades dock
genom list och med tillhjälp av sina vänner i Danmark fly
till Skåne, då hans väktare lågo och sovo ett rus av sig.
Skåningarna slöto sig enhälligt till honom, »fastän de förut
nekat honom sin hjälp», anmärker roskildemannen och
klandrar samtidigt ärkebiskop Asker; »en handlingskraftig
och hätsk man, klok, men utan styrka i karaktären, stod han
i denna stora förvirring, som kommit över riket, icke som
en mur för Israels folk, utan vände sig dit vinden blåste,
som ett rö vilket svajar för vinden [1]». Kriget började på
nytt. Lund blev på Eriks befallning omgivet av mur och
vall. Nils å sin sida utbjöd leding från de land, som lydde
under honom, men då hans här annandag pingst gick i land,
oförsiktigt och utan kloka dispositioner, kastade Erik sig
emot den. Magnus stupade jämte hövdingar och fem biskopar
— till de fyra Nekrologiet nämner har roskildemannen
fogat Adalbert av Slesvig, som han uppgiver ha dött
halftannat år efter av sina sår; han tillägger därjämte, att Erik
två år tidigare låtit i kyrkan dräpa en sjätte biskop, Eskil, då
han förrättade morgongudstjänsten. Nils flydde över Själland
till Jylland, där han satte Harald till konung över halva
riket. »Sedan blev han», fortsätter Roskildekrönikan, »genom
det skändligaste svek sviken av Slesvigs borgare; fastän lejd
var given och bekräftad med ed, blev han trolöst dräpt i
deras stad tillika med de stormän, som ännu omgåvo honom [2]».
Den äldre litteraturen om striderna i Danmark efter
Knut Lavards död är härmed uttömd. Först hos Helmod
och Sven Ågesen möta nya framställningar.
Helmold sätter Eriks uppror i omedelbar förbindelse
med Lothars krigståg; företaget är liksom i Roskildekrönikan
av ren fribytarnatur. Han berättar, att Erik, då han såg
kejsarens vrede svalna, började rusta sig till hämd för sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
