Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Knytlingasagan och Saxo.
Den jämte Saxo utförligaste litterära källan till
Danmarks äldre medeltidshistoria är den isländska
Knytlingasagan [1]. Denna behandlar dansk historia från Harald
Gormsens tid fram till hertig Bogislavs’ av Pommern död 1187
och är i sin bevarade form nedskriven, okänt av vem, under
något av årtiondena närmast efter 1250. Sagan utgör icke
något enhetligt verk; dess berättelse om Knut den helige
(kap. 26, 28—68, 72, 77) är en självständig saga, och för Knut
Lavards historia (kap. 84—88, 90—92) har författaren
tvivelsutan även använt utdrag ur en dylik. Av Knytlingasagan i
övrigt bär den del, vilken föregår berättelsen om Knut den
helige, prägeln av ett rent kompilationsarbete. De bevarade
källor, vilka författaren begagnat vid sammanskrivandet av
densamma äro isländska skaldevers, Heimskringla, vars
framställning han antingen sammandragit eller ordagrant
avskrivit på så gott som alla punkter, där det behandlade ämnet
tillåtit det, samt Jomsvikingasagan. För tiden efter Knut
den helige har författaren använt samma källor, med
undantag av Jomsvikingasagan; i stället har tillkommit sagan om
Knut Lavard, varjämte författaren, såsom framgår av hans
hänvisning i kap. 95, begagnat sig av »lärda danska böcker».
Ingen av dessa senare är bevarad, men den likhet åtskilliga
Knytlingasagans uppgifter äga med bevarade danska annaler
angiver med dessa gemensamma källor [2]. Under sin
[1] Fornmanna sögur XI, 177. M. G. SS. XXIX, 271. Jfr. Finnur
Jónsson, Knytlingasaga, dens Kilder og historiske Værd, i Danske Vidensk. Selsk.
Skrifter VI: 6, 1.
[2] Holder-Egger i M. G. SS. XXIX, 272, och noterna sid. 299, 300, 301,
303. Utom de av Holder-Egger här anmärkta ställena återgår även den förra
och senare delen av Knytlingasagans kap. 106 till danska annaler. Olikheten
mellan Knytlingasagans uppgift här: áttu þeir Erikr konúngr ok Ólafr 8
orrustur, ok 3 á einum vetri, och uppgiften i Annales ryenses, S. R. D. I,
161: bellum fuit Diffling ter uno die, et uno anno XIII. vicibus, inter Ericum
et Olavum, torde uppkommit genom förväxling av de latinska siffrorna VIII
och XIII och genom felläsning av die som hie.
Ett begagnande av danska annaler föreligger även i den vid ungefär
samma tid som Knytlingasagan författade Oldnorske Saga om Danekongerne,
utg. av Gustav Storm i Forhandl. i Vidensk. Selsk. i Kristiania 1878, n:r 6.
Denna och Knytlingasagan visa även på många punkter överensstämmelser.
Det ovan citerade stället i Knytlingasagan och Annales ryenses återfinnes i
följande form, a. a., 8: þeir atto VIII bardaga a æino are oc einn tima
borđuz þeir þrysvar a æinum degi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:10:19 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/htskanel/6/0189.html
