Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hänvisning innefattar Knytlingasagan däremot icke Saxo; redan
hänvisningens formulering — »det finnes skrivet i lärda
danska böcker, att konung Nils och Erik haft några drabbningar,
om vilkas utfall vi icke känna några berättelser» — visar
obekantskapen med honom, och Knytlingasagan och Saxo
äga icke heller i övrigt i skildringen av den tid, där
hänvisningen står att läsa, någon likhet, som kan bevisa
förbindelse dem emellan.
Från tiden omedelbart efter Sven Grades och Knut
Magnussons konungaval inträder emellertid en tvär
förändring i förhållandet mellan Knytlingasagan och Saxo; de båda
verken visa alltifrån denna tid och ända till slutet, och de
sluta vid samma tidpunkt, en nära överensstämmelse.
Knytlingasagans och Saxos förhållande till varandra
för denna tid och den därmed sammanhängande frågan om
deras värde som historiska källskrifter kunna icke sägas vara
utredda.
Den inom dansk historieforskning härskande uppfattningen
återgår till P. Er. Müllers »Sagabibliothek» och hans
»Kritiske Bemærkninger», en skrift, vilken här som
annorstädes i regel blivit normgivande ända fram till våra dagar.
P. Er. Müller betraktar Knytlingasagan och Saxo som fullt
självständiga skrifter; han anser den senare delen av
Knytlingasagan grundad på såväl skriftlig som muntlig tradition,
men räknar till den förra endast de ställen, där författaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
