Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
händelse och 0111 en uppseendeväckande förlust av en stor
deposition i Frankrike, som träffade Eskil på 1170:talet ocli
varom en vidlyftig brevväxling är bevarad, torde också utgöra
grundstommen för Saxos berättelse 1). Illvilligt förvanskade av
ryktet och Eskils motståndare, kunna dessa båda händelser
under tidens lopp ha nått den utsmyckning och insatts i det
orsakssammanhang, i vilket de förekomma hos Saxo. Och
även om man av dessa grunder icke är berättigad att helt
och hållet utmönstra Saxos berättelse ur historien, måste
dock tron på hans tillförlitlighet vara orubblig, om man
kritiklöst låter den kvarstå i det orsakssammanhang han
ställt den, och i denna typiska hird- och vaktstuguhistoria
ser själva upprinnelsen och huvudanledningen till en
brytning och ett krig mellan den danske konungen och den
danske ärkebiskopen.
Brytningen mellan Valdemar och Eskil övergick till
öppet krig. Om detta berättar Saxo, att Eskil sökte värva
Absalon till sin bundsförvant, men misslyckades häri; slagen
av skräck genom Valdemars hotelser flydde han därefter redan
vid krigsutbrottet till Värends avlägsnaste trakter. Valdemar
belägrade en borg tillhörig honom och lyckades genom en
av Saxo utförligt skildrad, lågsinnad krigslist sätta sig i
besittning av densamma. »Sedan sände Eskil bud för att
anhålla om fred, och återvänd till Skåne», säger Saxo,» strävade
han nu med lika brådstörtad iver att återvinna konungens
ynnest som förut att förlora den; han återställde mot lag
och rätt till kronan gods, som tidigare konungar i from
givmildhet skänkt kyrkan; denna hans otillåtliga handling ha
senare konungar hållit fast vid. Därefter begav han sig på en
pilgrimsfärd till Jerusalem för att icke bliva invecklad i
schismats smitta. Han höll för bättre», tillägger Saxo, »att
gå i landsflykt från sitt fädernesland än från sin vänskap
’) c. 1. X de deposito III, 1(5. Becueil des historiens des Gaules et
dela France XVI, 158. Marténe et Durand, Amplissima collectio VI, 253, 259,
2f>0, 2(51, 262. Jfr. Reuter, H., Geschichte Alexanders des dritten 111,453, 455.
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
