Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ensidigt upphävande av dess bestämmelse 0111 detta *). Ett
likartat underkännande av kejsarens lagliga ställning ligger i
den sats, med vilken Gratian inleder sin behandling av
lekmännens roll vid biskopsvalen: »laici uero nullo modo se
debent inserere electioni» 2). Vid utförandet och bevisandet av
satsen förminskar Gratian furstarnas liksom folkets rätt till
ett blott och bart samtycke till klerkernas val. Hans slutsats
om valen lyder: ex premissis auctoritatibus cunctis liquet
electionem clericorum tantummodo esse.
Sådan var den kyrkliga uppfattningen vid 1100:talets
mitt. Den var emellertid änuu i mycket vitt skiljd från de
rådande förhållandena. Endast själva valprincipen lyckades
kyrkan bringa till erkännande under lKHhtalet; furstarnas
inflytande på biskopstillsättningarna lyckades den däremot icke
utestänga, och gentemot kraftfulla regenter förmådde den icke
ens att i realiteten uppehålla det fria valet. I Frankrike
kunde under 110():talet lika litet som förut någon bliva biskop
utan konungens medgivande 3), och i England och Tyskland
visste regenter som Henrik II och Fredrik Barbarossa att
göra sin röst till den avgörande vid besättandet av
biskops-dömena4). Först under 1200:talet når kyrkan till att giva
en mera levande verklighet åt den teoretiska uppfattning den
hävdade 5).
Vilken roll spelade under lKHhtalet påven vid
biskopstillsättningarna? Med den kyrkliga reformen började
utvecklingen under detta århundrade alltmer och mer tendera till
en centralisation av den kyrkliga makten hos påven och
’) Bernheini, K., Das Wormser Konkordat lind seine Vorurkunden
(Un-tersuchungen zur deutsclieu Staats- und Bechtsgeschichte, hrsg. von Gierke,
81), (59.
2) c. 1, D. LX1IL
3) Imbart de la To ur, a. a., 438. Luchaire, Manuel des institutions
franeaises. Periode des Capetiens directs, 509.
*) Hinschius, Kirclienrecht II, 584. Bölnner, Ivirche und Staat in England
161, 271, 313, 371. Hauck, Kirchengeschichte Deutschlands IV, 117, 152, 186,
297. Angående de likartade förhållandena i Europas övriga länder se
Hinschius, Kirclienrecht II, 591 n. 2, 593, 598 n. 3.
a) Hinschius, Kirclienrecht II, 601.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
