Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samtidigt framträdde en avgjord ökning i påvarnas inflytande
vid biskopstillsättningarna. (ienom ett noggrant fixerande
av valbarhetsvillkoren och förbehåll av ensamrätt för påven
att bevilja dispenser från dem tillförsäkrade denne sig
sålunda tillfälle till intervention vid valen. Företrädesvis var
det dock vid valkonflikter, som påvens inflytande kom att
göra sig gällande, men hans intervention vid dylika är i
allmänhet begärd av väljarna, och endast sällan ha påvarna
själva gjort anspråk på att avgöra en valkonflikt. Påven
förbehöll sig därjämte translationsrätt, admissionsrätt vid
postulation samt devolutionsrätt vid okanoniska val — ett
avgörande inflytande på grund av denna senare har dock först
Innocentius III gjort gällande. Någon strävan att till påvarnas
förmån övergiva den gamla valrättsprincipen vid
biskopstillsättningarna framträder däremot icke under detta århundrade.
Det kyrkliga reformpartiets författare och kanonisterna
förfäkta icke något sådant, och Decretum (iratiani, i vilket
påvens oinskränkta maktfullkomlighet utgör en av
huvudpunkterna, känner med avseende på biskopstillsättningarna endast
det fria valet, icke någon påvlig utnämningsrätt. Påvarna
själva ha ej heller gjort anspråk på att utöva någon sådan.
Påvlig tillsättning av en biskop utan föregående val och med
fullständigt upphävande av konungens och valmännens
rättigheter är icke känd från 110():talet. Först Innocentius III har
företagil direkta biskopsutnäinningar utan hänsyn till
valrätten, men även under hans tid äro dessa mycket sällsynta
och betingade av särskilda omständigheter. Detsamma gäller
om hans närmaste efterträdare; först Innocentius IV (1243 —
1254) har i vidsträcktare omfattning tillämpat en direkt
provision ’).
’) liinschius, Kirclicnreeht II, 541—601, passim; III, 125. Kubel, Zum
p:epstlichen Heservations- mul Provisionsweseti i Hömische Quartalssclirift 1894,
170. Haller, Papsttum und Kirchcn reform, 28. Jfr. dessutom för Tyskland
(lesel-bracht, Das Verfaliren bei den deutsehen Biseliofswalilen in der /weiten Half te
des 12. Jahrli.; for Frankrike lmbart de la Tour a. a.; för Kurland Höhmer,
kirche nnd Staat in Kurland, samt Stubbs, Constitutional Historv of
Kng-land III, 310.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
