Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nen. Påvens beslut, att Absalon jämte övertagandet av
ärkestiftet skulle få behålla styrelsen av Roskildestiftet, har
näppeligen fattats utan Absalons vetskap och utan påverkan från
honom och Danmark. Men äreminnesförfattare ha många
sätt att dölja sådant.
Saxo har icke konstruerat sin framställning med oväld.
Som en röd tråd går genom densamma en stark ledande
tendens; den har till mål att förhärliga Absalon och
framställa honom som bärare av de kyrkliga dygder samtiden
skattade högst. Det har vunnits genom att Saxo förvandlat
vad som var en av den kanoniska rätten betingad
nödvändighet till en enastående berömmelse för sin hjälte och
genom infogandet av en berättelse 0111 hans frestelser, ärans,
maktens och penningens; en berättelse, som lika väl skulle
ha kunnat stå att läsa i en medeltida moraliserande
legend-samling och även kan vara hämtad ur en sådan.
Saxos framställning av ärkebiskopsskiftet 1177 vilar helt
på de båda påvebrev han refererar. När dessa äro falska och
ärkebiskopsskiftet baserat på elt annat påvebrev, är grunden
ryckt undan för hela framställningen och den störtar
ohjälpligen samman. Att av den, som den då föreligger, söka
utskilja de fakta, kring vilka utsmyckningen väft sig, och vinna
någon exakt kunskap är icke möjligt. Hypoteser kunna
liksom förut byggas på Saxos framställning, men de komma
att liksom sina föregångare sakna allt vetenskapligt värde.
Veta vi sålunda icke huru det gått till vid
ärkebiskopsskiftet, så veta vi åtminstone med säkerhet, huru påven
föreskrivit, att det skulle gå till. Eskil skulle med konungen,
Danmarks prästerskap och förfarne män underhandla 0111
utseendet av en efterträdare, som var honom värdig, och 0111
det underhåll han själv skulle uppbära av det stift han
lämnade för all som munk sluta sina dagar i Clairvaux. När
de enat sig därom och givit påven kunskap 0111 sina beslut,
har denne slulgilligt skolat stadfästa dem.
( Tryckt i april 1(115).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
