Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Linderot, som ovan nämnts, var en trogen och
framstående anhängare av hattpartiets idéer, så var Dahlgren
en ej mindre övertygad målsman för mössornas. Med den
vikt, som med säkerhet tillskrevs valen till denna riksdag,
var det naturligt, att »den store riksdagsmannen Linderot» ’)
ej ville låta sig nöja med ett val, som i enskildheterna ej
svntes vara oantastligt och vars fastställande dessutom skulle
J o
beröva hans parti en alltid välbehövlig röstförstärkning och
honom själv riksdagslivets och den politiska
brottningskam-pens tjusning.
Den 8 maj föredrogs i Göteborgs domkapitel en
skrivelse från Linderot, däri han överklagade valet på grund av
vid detsamma förelupna olagligheter2). Så vore det enligt
hans förmenande olagligt, att de till skolstaten hörande i
länet, inalles 8 personer, fått tillåtelse deltaga i valet med
sina röster och ibland dem ävenledes några endast
vikarierande, ja t. o. m. en student i Varberg, som endast för den
innevarande terminen efter erhållet förordnande förrättade
collegse-ämbetet därstädes. Hurudan praxis än varit, så vore
detta förfaringssätt stridande mot åtskilliga författningar i
ämnet. Men än mera stridande mot både lag och praxis
vore den omständigheten, att man vid valet i Halmstads
prosteri förvägrat utnämnde kyrkoherden i Getinge magister
Johan Aurelius rösträtt och i stället tillerkänt nådårspredi-
*) Så benämndes han ännu så sent som år 1777 av hovpredikanten M.
G. Wallenstråle. Skarstedt, Göteborgs stifts herdaminne, sid. 902.
2) Hedan den 2 maj hade besvärsskrifterna ankommit, men först den
8:de föredrogos de. — Frågan om orsaken till detta dröjsmål vore att skriva
på biskopens eller vice-preses’, domprosten Ekeboms, konto väckte mellan
dem vid detta och följande sammanträde en häftig dispyt med långa
diktamina till protokollet. (Härom se Berg, Sami. till Göteborgs historia IV:
Göteborgs stift under 1700-talet, sid. 137, not. 2.) — Det är av ett visst intresse
att konstatera, att biskopen som motivering till sina utförliga
försvarsandra-ganden hänvisar till en blivande »höglofl. protokolls deputation, som kommer
at granska mina och consistorii giöromål». Tillkomsten av en
protokollsde-putation vid riksdagen har sålunda hos ämbetsmännen verkligen frammanat
en känsla av kommande ansvar, vilken synes på sina håll varit fullt aktuell
i medvetandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
