Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ordinarie skolbetjänte och vikarier fått rösta. Själv hade han
som valförrättare vid nästföregående riksdagsmannaval varit
tveksam om riktigheten i detta tillvägagångssätt, som
emellertid då enhälligt godkänts av hans kontraktister. Det hade
där i kontraktet »alltid varit praxis och såsom en lex
con-suetudinaria». Grunden därtill vore förmodligen den, att
skolmännen vid ett stiftsmöte blivit taxerade till deltagande
i riksdagskostnaderna!) och sedan dess också måst bära
denna tunga. Mot Linderot anfördes från flera håll, att han
själv aldrig haft något att invända, då han vid föregående
riksdagsmannaval fått röster av skolmän, »vid vilka tillfällen
herr prosten Linderot även som 1111 förmodligen haft lydnad
och ordning till sitt föremål» 2). Han, som trenne gånger
förut aldrig tvivlat på dessas skyldighet att betala honom
riksdagsarvode, borde 1111 ej tvivla på deras rättighet att
kalla en annan till riksdagsman3). Det var också med
tanke på Linderots tydligt visade strävan att även denna
gång bli riksdagsfullmäktig, som en af de förklarande fann
sig föranlåten att för konsistorium påpeka, huru sällsynt det
vore, alt någon i prästeståndet sökte tränga sig fram till
’) Härmed åsyftades närmast en vid prästmöte i sept. 1747 verkställd
taxering, av samtliga bidragsskyldiga inom stiftet (Prästmötesacta i
domkapitlets arkiv). Emellertid hade redan långt förut skolstaten måst deltaga i
riksdagsmännens underhåll (se t. ex. domkapitlets registratur 1719 s/t). och
beslut härom hade även fattats dels i konsistorium (Prot.-extrakt 1728 7.o i
Marks kontrakts prostarkiv), dels vid åtskilliga prästmöten och sammanträden
av särskilda deputerade för behandling av frågan om »subsidium comitiale».
Icke förty var man understundom tveksam om skolmännens
bidragsskyldig-het. T. o. m. i konsistorium vågade man en gång ej med bestämdhet utlåta
sig i frågan utan inskränkte sig till ett konstaterande av att vissa betalde,
andra däremot ieke (Prot. 1738 19/t); och dock hade några år tidigare en
skolbetjänt blivit lagsökt för resterande herredagspenningar (Prot. 1731 3/o).
Ar 1740 anhöll skolstaten om befrielse, men detta avslogs, och mot
frihetstidens slut finner man samma begäran icke förnyad. Tvärtom givas då
fler-faldiga vittnesbörd om skolmännens villighet att betala riksdagsarvodet, dock
naturligtvis under förutsättning av att därmed också förknippades rätten att
välja riksdagsman.
■) Vice kollegan Jacob Falk i Halmstad (1. c.)
3) Sven Hjerthon (1. c.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
