Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
riksdagsmannaskapet »såsom ett besvärligt ämbete och vilket
i förra tider varit så litet begärligt, att lagstiftaren måst stadga,
del ingen som bliver vald får utan lagliga och högst giltiga
orsaker sig därifrån undandraga» 1). Även mot påståendet
att utnämnde kyrkoherden i Getinge bort få rösta gjordes
invändningar, bl. a. att änkan, som ännu åtnjöt nådår af
pastoratet, icke hade anmodat kyrkoherden Aurelius att å
dess vägnar kalla riksdagsman2) samt att det ju vore
tänkbart, att kyrkoherden Aurelius kunde vara död, innan han
tillträdde pastoratet, »och det vore löjeligt villa tillvälla sig
rättigheter, vilka man först efter döden vore berättigad
utöva» 3). Dessutom hade de förmenta olagligheterna ej
kunnat inverka på valresulatet, hälst prosten Linderot själv
hade fått fyra av skolmannens röster.
Bland de förklarande funnos emellertid även de, som
vägrade ingå i svaromål uti huvudsaken under påstående
*) Så i 1723 års R. O. § 7.
’2) Frågan om änkors valrätt under nådårstiden, grundad naturligtvis
på deras oftast hävdade skyldighet att deltaga i riksdagspenningarnas
utgörande, var icke så alldeles avgjord. Ehuru K. Maj:t genom resolution av 1732
28/a på Åbo stifts besvär förordnat om prästänkors befrielse från deltagande i
underhållskostnaderna (se Stavenow a. a. sid. 39), erkändes detta inom
Göteborgs stift ej som prejudikat, då en änka under åberopande av nämnda
resolution sökte befrielse (Domk:s prot. 1769 22/i, 15/3). Och då en annan
änke-pastorska 1771 vid val i Bohuslän förmenats att genom sin nådårspredikant
avgiva röst, undvek konsistorium att utlåta sig i frågan, som dragits under
dess omprövning, under det prosten Wahlborg i Uddevalla uti inkommen
förklaring ansåg sig kunna hävda, att »praxis i riket altid warit, at
enke-pastorskorna genom sina tillförordnade nådårspredikanter njutit dj-lika röster
— — —warandes ingen förordning bekant, som dem derifrån stänger» (Domk:s
prot. 1771 18/5 med tillhörande handlingar).
s) Detta kyrkoherden Dahlgrens argument föranledde lektor Gothenius
att i Göteborgs domkapitel, då ärendet där förehades, tillvita dess
upphovsman bristen på »en drägelig logique» — själv var Gothenius lektor i filosofi
— samt påpeka, att man därav kunde draga åtskilliga andra slutsatser,
varibland i första hand den, att ingen heller borde väljas till riksdagsman, som
vore människa och kunde dö mellan valdagen och riksdagens början.
Kyrkoherden Dahlgren hade dock haft trenne dagars betänketid på sig, men vid
riksdagen, där frågor om hela folkets välfärd skulle avhandlas, gåves ofta nog
icke så lång betänketid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
