Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att besvären ej varit inlämnade i konsistorium före
utgången av lagstadgad fatalietid. De ansågo dem fördenskull
alls icke böra upptagas till prövning, och grunden för ett
dylikt påstående söktes i kungl. förordningen av 1739 om
riksdagsmannavalen i — städerna, vilken föreskrev 14 dagars
fatalietid för besvärs anförande mot borgerskapets
riksdagsman naval.
När frågan den 21 maj företogs till slutgiltigt avgörande
i domkapitlet, visade sig meningarna här vara delade. Den
förste, som yttrade sig var lektor Johannes Gothenius. Han
fann ingalunda den åberopade kungl. förordningen om
riks-dagsmannavalen i städerna tillämplig i det förevarande fallet.
Prästerskapets val skedde i prosterierna, ej inför någon
sittande rätt såsom borgerskapets i städerna. Någon fatalietid
för besvär över prästeståndets riksdagsmannaval fanns
ingenstädes stadgad, och härtill »lär väl det hittills hava varit
förnämsta orsaken, att aldrasist och alls intet kunde
förmodas, det val till fullmäktigskap uti prästeståndet voro
suscep-tible av korruptioner och partiska sammansättningar». Vad
skolmännens röstande anginge vore detta, i trots av all
praxis, stridande mot kungl. brevet av den 15 dec. 1741 *),
enär de ej vore av kyrkoherdarnas »medel» och ej heller
själva kunde väljas till riksdagsmän. Däremot hade den
från valet uteslutne kyrkoherden Aurelius bort få rösta,
all-denstund han »var själv eligible riksdagsman, själv
kyrkoherde, skulle själv bidraga till riksdagsmannens underhåll och
hade således bort såsom väljande ledamot ad mitteras.» På
dessa skäl yrkade Gothenius, att konsistorium måtte förklara
valet olagligt samt förordna om nytt vals anställande. Med
honom instämde även prosten Kullin.
Hovpredikanten lektor Wallenstråle åter hävdade
giltigheten i detta fall av kungl. förordningen om städernas
riksdagsmannaval och att besvären sålunda, såsom inkomna
post fatalia, borde ogillas och fullmakt utfärdas för
kyrkoherden Dahlgren. Med honom förenade sig lektor Rosén
Härom se Stavenow a. a. sid. :tl IT.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
