Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han knappast bemödar sig att dölja. »Vi blevo uppkallade
på rikssalen den 21 under hotelse att anses som rebeller, om
vi nekade, formen upplästes, ingen fick tala, med en salva
bejakades propositionen. ... De planterade stycken, det
uppställda gardet utgjorde både vårt förstånd och vilja;
vi voro maskiner. Man ser sålunda människelig svaghet i
sin dag».
Som i sitt slag ensamstående kan man ej med skäl
betrakta denna förtroliga bekännelse. Mitt i festjublet, som
bredde sig vitt omkring i landet och som med all säkerhet
mångenstädes var ett sannt uttryck för en verklig
tillfredsställelse, blandade sig känslor av helt motsatt art, åt vilka
emellertid enligt sakens natur ej kunde givas lika fritt
utlopp. Härav betingas också svårigheten för eftervärlden att
i denna fråga komma den allmännare folkmeningen närmare
inpå livetx).
l) Hur underrättelsen om revolutionen mottogs på sina håll i
Skåneland, därom vittnar den feststämning, som grep prästerskapet i Laholms
kontrakt i dessa eftersommarens dagar. Prosten C. G. Lignell skrev den 2 sept.
till sina kontraktister, då han kallade dem till Tjärby gästgivaregård för
avläggande av hyllningseden: »Regeringzformen lära \vj oförtöfwadt få, hwilken
jag i dag läsit och är ganska präktig, hwarefter en hwar wårom allra
nådig-ste konung med gladaste hierta swärja kan. Wid så högsthugneligit tillfälle
borde wäl tänkas på någon fägnad; men som just alla dermed ej torde finnas
nögde, så frågas om man intet skulle foga anstalt om några bouteiller
rensk-wins anskaffande til Tierby på almän depance, at wj å|t]minstone måtte
få dricka wår store konungz och det kongl. husetz höga skål». Härtill visade
sig beredvilligheten stor. Kyrkoherden N. Djuberg i Eldsberga, som kort förut
meddelat, att prostväskan alltid kom tids nog till honom, då hon äskade
pengar, skriver nu, att det i hans tanka bleve en nödvändighet, »at wid et så
solent tilfälle dricka et godt glas win, hwartil jag gerna låter en
3-dalers-sedel springa». Kyrkoherden Wallborg i Snöstorp betygade: »Af innersta
glädie contribuerar iag wid et så högstönskadft] tilfelle», och kyrkoherden
Grimbeck i Bredared ville varken »vara den sidste at svärja en så stor och
värdig konung all undersåtelig trohet, eij heller den sämste at contribuera til
alla vid ett sådant tillfälle ärforderliga ärebetygelser». Endast den förmögne
prosten Montan i Knäred, stiftaren av de kända montanska donationerna, liar
underlåtit att betyga en liknande beredvillighet. Han antecknade endast å
kurslistan, att brevet »kom den G [sept.] mot aftonen och gick strax».
Odhner (Sveriges pol. liist. under kon. Gustaf 111:s regering I, sid. 148)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
