Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vader, då det sker straxt den är uppkörder och de nyligen
uppkörde stora jordklimparne ännu äro fuktige och våta,
då de bäst går sönder för harven; får sådane med lera
beblandade klimpar ligga, till dess de bliva torkade, går de
icke gärna sönder för harven, utan får de med
människohand slås sönder, vilket likväl icke så allmänneligen sker,
utan det är en dess bättre hushållare, utan beså de ändock
en sådan klasig och klimpig jord. Släboarne i Oxie, Skiuts
härader uppköra sin jord så till korn, att det är
undrans-värt, att de kunna få en så välsignad skörd som de få. De
köran helt lätt överst i jordskorpan och därjämte så vitt
emillan fårerna, att gärna en liten balk bliver stående
orubbat emillan varje får, och som släboen har mera jord
än den väl kan bestyra, händer ofta, att halva kornutsädet
bliver sått i ristningen, som de intet hinna med tvära. De
få lika fullt välsignelse med säd, som allt är bevis på, att
det är en välsignad bördig jord de bruka, som gåvo visst
bättre gröda, om den blev bättre tillredder och skötter; men
det vill ingen släbo höra, utan säger över allt »i vår årt ha
vi en meed maiier ager». De hålla sig ock före vara
mästare ati väl tillreda jord till såning, emot allt folkslag i
Skåne; de göra till åker så mycken äng som möjeligt är, ja
ofta hela stora fälten, som vinteren över och långt på våren
står under vatten som en sjö; de få ofta om våren köra en
sådan åker, att den är helt våt, atl dragarne i den, när de
gå för årret, trampa vart fjät neder över hasarna; inga diken
tåla de till att draga vattnet bort genom från sådana sanka
ställen. Där 0111 säger han: »deet koster för mied arbe å vi spille
så mien jor, å deet giör ingen nötte än då, see min faer
lian va en så snell hushållere som nåen, han fik föen uden
bitte på sådant nytt här ve himmined, ja bryer mej inte om
sådant, ja får väl föen än då.» Vill man göra inkast emot
och visa dem deras orimelighet, svara de: »våre forfädre,
som ha hit på all ting, de ha nock vaet så snelle som vi,
hade de seet sådent vare tjenligt, de hade nok giordt sådant
får vos osseså, deet e kuns laperi me sådant nytt påhitt, vi
förstå nok sele bäst dinge årten och dette bruget som vi e
födde och vane ve all vår tid, så väl som none herre i
Stocholm, som inte annat ha å bestille än speculere på
sådant, som di inte förstår så väl som eng bune.» Vill man
berätta, huru stor förmån kan det eller det herrskapet i
Skåne hava för det de dikat och annorlunda inrättat bruket
vid sitt åkerbruk, än I brukar, tro de det intet, och ingen
kan övertyga en sådan envis man därmed, att man det be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
